Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Den där» — jag höll på att tappa andan av
förvåning — »ska . . . ska’ vi åka i den?»
»Naturligtvis! Du må tro, att jag haft ett
sabla sjå att snoka upp den. Jag ville ha tag i
den fullaste kusken, den mest rådbråkade vagnen
och den uslaste kampen, och jag tror nästan, jag
har lyckats.»
»Det ser nästan så ut», svarade jag, »men
detta är icke värdigt fader Bellman».
»Jo, det är just vad det är, för det är
originellt», svarade den ohjälpligaste av artister. »Lägg
dig i vagnen, kusk, och vakta min luta! Jag kör
själv.»
»Ska’ jag?» började denne, som befanns vara
svensk», ska’ jag . . .?»
»Ja, du ska’ luta dig bredvid min luta»,
vitsade Higgins och äntrade upp på kuskbocken
samt gav mig ett tecken att sätta mig bredvid.
Mycket går för sig i Chicago, som icke precis
passar i Stockholm. Säkerligen skulle det här
väcka en viss förvåning, om Hasse Z. eller någon
annan av våra många skämttidningsredaktörer
skulle på Bellmansdagen komma åkande i en
expressvagn på Drottninggatan.
Men icke en människa fäste någon
uppmärksamhet vid »Humoristens» redaktör, då han,
dragen av en eländig hästkrake med en till både
utseende och sätt originell artist som körsven,
och med en tämligen ankommen kusk liggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
