Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skisser af Joh. Jolin - I. Tre goda vänner och bröder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
gjorde på samma sätt. Jag var bådas förtrogne, bådas
hjelpare att lura ut hemligheten af den andres namn.
Efter hvarje klumpigare försök, som höll på att reta de
ömsesidiga kontrahenterna och gifva anledning till
förklaringar, styrde jag till rätta på bästa sätt och
vädjade till bålen, vänskapens och försonlighetens
representant.
Mina båda bröder hade nu blifvit temligen
»på-strukna». Jag började känna professorn litet generad
af deras ogenerade sätt att vara. Jag gjorde några
misslyckade försök att smyga mig bort, men den ena goda
vännen behöll min hatt, den andra fängslade min arm,
och båda skrattade turvis i mjugg med mig åt sina
fåfänga försök att lura ut den andra.
Vi följdes åt till staden. Jag gick som en
brottsling midtemellan och arm i arm med mina högljudda
och purpurskinande väktare. Klockan var tio, men det
var ännu full dager. Jag passerade förbi ett par
familjer, hvilka jag umgicks med. De fingo en vacker tanke
om mig. Ty än ryckte mig n:o 1 med vacklande steg
åt sidan, för att säga ett infall om n:o 2, och än hade
n:o 2 någon qvick upptäckt att meddela mig rörande
vår mystiska följeslagare. Refrängen å ömse sidor blef
emellertid alltid: »hvad i helvete heter karlen?»
Vi skulle nödvändigt in på Phoenix, för att dricka
ett afskedsglas efter en sä treflig afton. Förgäfves bad
och besvor jag, förgäfves blef jag ursinnig. För att icke
väcka uppseende, lät jag mig slutligen släpas in. Jag
höll på att säga mina båda bröder raktut: »Jag ger er
den och den, jag är visserligen er bror, men jag känner
er inte någondera. Ni äro ett par fyllhundar, det är
allt hvad jag lärt känna.»
I ett obevakadt ögonblick under rockaftagningen,
slingrade jag mig hal som en ål undan mina förföljare,
och flydde gårdsvägen från Phoenix.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
