Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En recensents lidande. Skizz af C. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
skänka ett par timmars nöje och om hvilken han sedan
kan få säga ett godt ord i den tidning, der han skrifver.
Casper Fromm säger helst ett godt ord. Det är hans
natur. Han berömmer aldrig något dåligt, men det är
honom motbjudande att, som det heter på konstspråket, "sabla
ned ett stycke." Aktningsvärda bemödanden, äfven då de
ej fört till ett godt resultat, äro honom heliga.
Han börjar finna stycket något enfaldigare än vanligt,
men beväpnar sig med starkt tålamod och hoppas på en
bättre framtid i de följande akterna. Hans förhoppning
realiseras likväl icke. Ju längre stycket framskrider,
desto stupidare blir det. Eecensenten blir orolig. Han
vrider och vänder sig på sin plats och är färdig att i
hvilket ögonblick som helst rusa på dörren. Det går dock
icke an. Han måste se pjesen till slut, måste tömma den
bittra drycken ända till dräggen. Under de qval, som
det superlativt eländiga stycket förorsakar honom, söker
han dock trösta sig med att han icke lider ensam.
Ett par hundra personer dela hans plågor, tror han,
men ser snart att de flesta taga saken temligen kallt.
De skratta och prata och tyckas icke särdeles mycket
oroa sig öfver dramaturgens sätt att gå tillväga. När
recensenten finner att han blir alltmera ensam om sina
lidanden, känner han dem i ännu högre grad. Det förargar
honom att pjesen är så usel, det förargar honom att han
måste sitta och se på detta elände, men det grämer
honom djupast att publiken ej på något kraftigt sätt uttrycker
sitt ogillande.
"Huru står det till med den goda smaken här i
staden?" frågar han sig sjelf. "Hvad de arma artisterna
måtte lida", säger han sedan. Hans goda hjerta känner
sig vemodigt stämdt, när han tänker på de uppoffringar
en verklig konstnär måste underkasta sig för att spela ett
sådant stycke. Det finns dock en och annan af de
spelande, som i aktion och deklamation göra saken ännu värre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
