Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Acadia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Acacia
Acacia dealbata (nederst t. v.). A. armata (överst
t. v.). A. longifolla (t. h.). Foto Järlås.
äro gult eller gulgrönt luddiga med
glänsande silkeslena blad. A. Drummo’ndii Benth.,
Austr. Lågväxt art, som genom beskärning
kan bilda små runda buskar med små, fint
parbladiga blad. Blommorna i
cylinderfor-miga ax, lysande gula. A. linifo’lia Willd.,
Austr., är typisk för den grupp av A. som
Fyllodier hos Acacia longifolia. Foto Hzn.
saknar blad och vars stipler äro barrlika
och stickande. Bildar höga, yviga buskar
med gula blommor. Lik denna är A.
juni-perfna Willd., Austr. Arten A. longifolia
Willd., Austr., har stora och bladlika
fyllodier (lika en Salix), lansettlika,
uppåtrikta-de, livligt gröna, omkring 10—12 cm. långa.
Blommorna sitta samlade i gula, avlånga
ax, som framkomma parvis å de yngre
grenarna. Var. floribu’nda har mjukare
grenar och rikare blomning. A. lopha’ntha
Willd., se släktet Albizzia. A. podalyriifo’lia
Cunn. (A.Fra’seri Hook.), Austr. Hög buske
med fint gråluddiga stammar, grenar och
fyllodier. Dessa äro brett ovala, nästan
äggrunda. Blommorna i talrika små
huvud, som äro samlade i rika kvastar i
top-ten av grenarna. Särdeles vacker. A.
rice-a’na Hensl., Tasman., bildar täta, vackra
buskar med hängande grenar, tätt besatta
med syllika, stickande, mörka fyllodier,
mellan vilka de gula blomhuvudena bjärt
sticka av. A. suave’olens Willd. liknar något
A. longifolia var. floribunda, men har
gråaktigt ljusgröna, smalare fyllodier.
Blomhuvudena, som äro samlade i yviga kvastar,
framkomma nästan året runt, om
plantorna ej beskäras för hårt. Andra odlade austr.
arter äro A. cyanophy’lla LindL, A.
melano’-xylon R. Br., den sistnämnda ett
pyramid-poppellikt högt träd, samt A. pulche’lla R.
Br., som däremot är en av de mindre
arterna.
De afrikanska och indiska Acacia ss. A.
gummi’fera Willd., A. Gira’ffae Willd. m. fl.
odlas i Eur. troligen endast i botaniska
samlingar.
A. uppdragas lätt genom frösådd, om
moget frö kan erhållas. Detta måste
emellertid före sådden under 6—8 sek. doppas
ner i 75—80° varmt vatten, varigenom
skalet mjukas upp så att grodden kan tränga
ut. Vissa arter (A. armata, grandis m. fl.)
förökas ock genom sticklingar. Bäst äro
härtill korta sidokvistar med halvmogen
ved. Alla A. tåla hård beskärning, som
t. o. m. kan gå långt in på den gamla veden.
I allmänhet skäras dock endast årsskotten
in på två, tre ögon. Beskärning företages
sedan blomningen är slut och
omplantering först sedan nya skott åter brutit ut.
Frampå sommaren ställas plantorna ut i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
