Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Acalypha - Acanthaceae - Acanthocalycium - Acanthocereus - Acantholimon - Acanthopanax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Acanthaceae—Acanthopanax
Drivexempl. av Acer Negundo var. aureo-variegatis.
Gbgs Trädg.-för.
växter. Oftast odlad under namn A.
sande-ria’na hort. A. wilkesia’na MuelL, Arg. (A.
tri’color hort.), Söderhavsöama. Bladen
tillspetsat äggrunda, fläckiga och marmorerade
i grönt, rött och brons. Blomsamlingarna äro
kortare än bladen och oansenliga. Var.
godse ff ia’na har en rent vit bård runt bladen;
var. musa’ica har stora vackra, hjärtlika
blad, skarpt marmorerade i rött, gult, brunt
och djupt grönt. Var. miltonia’na har smala,
oregelbundet formade, vitkantade blad, o.
s. v. Hybrider mellan dessa former och A.
hispida finnas, hos vilka de färgade bladen
äro kvar men blomsamlingarna äro längre
och mer ansenliga, i regel gulvita.
A. förökas genom sticklingar, vilka
tillskäras av sidoskotten från övervintrade,
intoppade plantor. De fordra som unga hög
värme men kunna som äldre mycket väl
flyttas ut i kallhusen under sommaren.
Jorden bör vara fet och hellre tungt kraftig
än lätt, och krukorna rymliga. Välrotade
plantor äro mycket tacksamma för
upprepade gödselvattningar med naturlig gödsel.
Flitiga besprutningar och fuktig luft
nödvändigt för att hålla bort spinn, trips och
bomullslöss.
Acantlia’ceae, akantacéer, är en i varma
växthus rätt rikt representerad familj,
som i sin helhet omfattar c:a 2,200 arter
med 173 släkten. Härav äro de flesta örter
men några buskar med motsatta, oftast
hela blad, och blommor i toppställda
samlingar med högblad; även ensamma eller
parvisa i bladvecken. Odlade: arter av
släktena Aphelandra, Beloperone,
Chamaeran-themum, Cryptophragmium, Fittonia,
Jaco-binia, Justicia, Ruellia, Sanchezia,
Strobi-lanthus, Thunbergia m. fl., varjämte odlas
som perenn växt i s. Sv. björnkloörten,
Acanthus.
Acanthocaly’cium Bckbg. (Cactaceae) är
ett ur Echinocactus avskilt släkte, vars
arter skilja sig från E. genom obetydlig
olikhet hos blommornas yttre blad.
Acantlioce’reus Brit, et Rose (Cactaceae)
är ett ur Cereus avskilt släkte, omfattande
den busklikt växande arten A. pentago’nus
Brit, et Rose, se Cereus pentagonus.
Acantlioli’mon Boiss. (Plumbaginaceae).
Nära 100 arter halvt vedartade,
tuvbildan-de buskar med stickande, gräslika,
upprätt-stående blad och nätta, rosenröda blommor.
Följande arter odlas på solig och skyddad
plats på stenpartiet, där de sättas in i
trånga rämnor mellan stenarna i kalkrik
och sandig ljungjord: A. gluma’ceum Boiss.
och A. venu’stum Boiss. (Sta’tice v. Fenzl.),
båda från Mindre As. Täckas med granris
under vintern och äro mycket ömtåliga.
Acantho’panax Dcne (Araliaceae). Ett
fåtal arter träd och buskar i Ostas., med
skiftesvis ställda, handflikiga blad. A.
GiraT-dii Harms., Centralkina, är en låg buske,
starkt beväpnad med långa, krokiga,
borstlika, rödaktiga taggar. Bladen glatta,
glänsande gröna. A. ricinifo’lius Seem. (Kalo’~
panax r. Miq.), Korea, Jap. Sällan över 4
m., men i hemlandet 25 m. hög, mer eller
mindre taggig, med 30—40 cm. breda,
fem-eller sjuflikigt, djupt inskurna, på
undersidan ljusare blad. Blommorna äro
vitak-tiga i täta gyttringar; bären svarta. Var.
Maximowi’czii (Ara’lia Maximowi’czii vart
Houtte) är mer taggig och har djupare
flikiga blad med ovalt-lansettlika flikar. A.
sieboldiaTius Makino (Ara’lia pentaphydla
Sieb. et Zucc.) har tunna nästan tagglösa
grenar samt fem- till sjuflikiga blad, hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
