Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agave
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Agave
Agave latisslma.
gina’ta har gula ränder längs bladen. A.
an-gustifo’lia Haw. Bladen svärdlika, omkring
40—60 cm. långa men endast 10 cm. breda,
försedda med skarpa, stickande taggar eller
tornar. A. applana’ta C. Koch bildar låga
rosetter av knappt 0,5 m. långa
nedlig-gande blad, omkring 15—20 cm. breda och
försedda med ett 7 cm. långt, svartbrunt
spjut i spetsarna. A. Ce’lsii Hook. är låg
och bildar vackra, jämna rosetter av fint
tandade, blådaggiga blad. Endast för
odling under glas, då de känsliga bladen
äro ömtåliga för regn. A. dasyliriofdes
Ja-cobi et Bouche. De tunna, 40—50 cm. långa,
2,5—4 cm. breda, avsmalnande, hårdfibriga,
skarpt men fint taggiga bladen äro
samlade i regelbundna, yviga rosetter. A.
deal-ba’ta Lem. liknar A. Celsii och är
vackert blågrått daggig och har en trekantig,
skarpt stickande bladspets. A. fili’fera
Salm-Dyck är en av de arter, som i likhet med de
brokiga A. americana användes till dekora-
Agave Victoriae-Reginae. Gbgs Trädg.-för.
tioner i det fria under sommaren. Bildar
täta, synnerligen jämna och regelbundna,
runda rosetter av 30—40 cm. långa och 3—5
cm. breda, spetsiga, brungröna blad,
försedda med vita, lossnande fibrer i kanterna
samt ett skarpt stickande spjut i
bladspetsarna. A. geminiflo’ra Ker-Gawl. har 150,
ända till 250 i täta rosetter ställda, endast
några mm. breda, livligt gröna blad,
försedda med lockiga, gulvita fibrer i kanterna.
A. heteraca’ntha Berger. Intressant art på
grund av sin rikedom av utlöpare,
varigenom den hastigt bildar täta, stora bestånd.
De tjocka, vedartade bladen äro skarpt
beväpnade av olikformiga och olikställda,
benhårda taggar i kanterna. A. micracaTitha
albfdior Salm-Dyck (A. a’lbicans Jacobi).
Grågröna, mjuka blad med små, veka,
svarta taggar i kanterna. Lik denna är A. mitis
Salm-Dyck, som är ännu vekare och har
grönaktiga, förkrympta taggar. A.
polya-ca’ntha Haw. har 40—50 cm. långa och 12—
15 cm. breda och lika tjocka styva blad med
starka taggar. Ofta blådaggig. A.
potato’-rum Zucc. var. Verschaffe’ltii Lem. är en
utmärkt vacker A. med ovala, breda och
kraftiga blad, försedda med kraftiga taggar och
långa, starka spjut i spetsarna. Färgen är
blåvit och beväpningen är brun eller
svart-brun. A. Victo’riae-Regi’nae Moore är en
intressant liten art med kraftiga, träiga
blad av omkring 15 cm:s längd och 2—3
cm. tjocklek, nästan trekantiga, mörkt
gröna med vitgråa kanter och strimmor samt
svarta bladspetsar. A. xylonaca’ntha
Salm-Dyck. Egendomlig art med grågröna blad
och mycket hårda, träiga, breda och ofta
fleruddiga taggar, vilkas konturer äro djupt
intryckta och länge synliga i de närsittande
bladen. Utom ovannämnda och många andra
arter odlas flera hybrider av särskilt A.
micracantha, A. mitis, A. Verschaffeltii, A.
xylonacantha o. a.
A. planteras i vanlig god kalkblandad
grästorvjord och, i förhållande till
plantornas vidd, rätt trånga krukor eller baljor.
Under vintern vattnas mycket litet eller,
om plantorna stå kallt, inte alls. Däremot
fordra de mycket vatten då de växa och
utbilda nya blad. De förökas genom
rotskott, som i riklig mängd uppkomma hos
vissa arter. Andra arter dö helt ut efter frö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
