Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avbladning - Avdikning - Avena sterilis - Avenbok - Avkastningsförmåga - Avloppsdike - Avläggare - Avläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Avdikning—Avläggning
av en del blad, som förhindra att ljus och
luft få tillträde till frukten i önskad
utsträckning. Av samma orsak kan en A. i
begränsad omfattning vara berättigad vid
spaljéträdsodling i det fria. Vid tidig
höstförsäljning av träd och buskar plägar också
en A. företagas för att växten skall komma
i vila och icke tvingas att genom lövverket
avdunsta den fuktighet, som vid
nyplantering icke kan ersättas genom rotsystemet.
All A. bör ske hänsynsfullt. Avlägsnas
bladen vårdslöst, kunna skador å knoppar o. a.
växtdelar uppstå, och därmed åstadkommes
ofta mer ohägn än nytta. Riktigast är att
klippa eller skära av bladskaften. M. K.
Avdikning, se Dränering.
Ave^ia ste’rilis L. (Gramineae) är ett
ettårigt prydnadsgräs, hemmahörande i
Medelhavsl., omkring meterhögt och
eftersökt för användning till torkade buketter.
Sås på växtplatsen i mars—april på
skyddade platser i s. Sv. Släktet A., havre,
omfattar för övrigt flera i Sv. vilda arter.
Avenbok, se Carpinus Betulus.
Avkastningsförmåga hos en växt visar
sig i ett bättre eller sämre skörderesultat.
Inom trädgårdsskötseln har A. sin mesta
betydelse när det gäller sådana växtslag
som grönsaker, frukt och bär. A. betecknas,
beroende på växtslaget, antingen i kg. pr
m2 eller sammanlagda viktsatsen pr planta.
A. påverkas av skilda faktorer, ss.
klimatiska förhållanden, jordens beskaffenhet,
gödsling m. m. Beträffande
ärftlighets-förhållandenas betydelse för A., se F ö r
-söksodling och Växtförädling.
M. K.
Avloppsdike, se Dränering.
Avläggare kallas den nyrotade planta,
som avskiljes från moderexemplaiet vid
avläggning (se d. o.).
Avläggning är ett förökningssätt, vid vilket
unga skott och grenar av en moderplanta
böjas ned i jorden för att däri slå rot. När
detta skett avskiljas de från
moderexemplaret som självständiga plantor, s. k.
avläggare. Det är praktiskt sett den enda
förökningsmetoden för en hel rad
vedar-tade växter, som icke bliva sortäkta
ge
nom frösådd och som ha svårt att bilda
rötter som sticklingar. Även där man skulle
kunna använda sig av okulering eller
ymp-ning (se d. o.), föredrar man A., då detta
är ett betydligt enklare sätt att få många
plantor, som därtill bli rotäkta, vilket oftast
är en fördel. Moderplantorna sättas ut i
rader på stora avstånd, 1,5 m. eller mera
beroende på växtslag, i lucker,
jämförelsevis lätt, genomluftad och varm jord. De få
först växa ostörda en, helst två somrar och
skäras sedan ned för erhållande av unga,
kraftiga skott. Ju yngre dessa äro, ju
lättare ha de i regel för att rota sig, d. v. s. att
bilda rötter, och ibland använder man även
de unga, gröna, samma år framkomna
årsskotten. Enklast är att strålformigt från
moderplantan gräva upp små fåror, där
grenarna eller skotten böjas ned och fästas med
krokar i jorden, så att spetsarna stå 15—20
cm. över jordytan och i upprätt ställning. Är
man angelägen om raka stammar, bindas
topparna vid käpp. Fåran fylles med god
jord eller halvförmultnad gödsel, vilken
håller kvar fuktigheten. På detta sätt får
man vanligen endast en planta av varje
nedlagt skott (se fig. a). — Har man längre
skott, kanske 1—2 m., läggas dessa till hela
sin längd ned i små fåror, vilka icke genast
fyllas med jord. Genom det vågräta läget
fördelas sav och näring till alla knopparna
och småskott växa fram utefter hela
längden. När dessa äro c:a 20 cm. långa, fylles
fåran och rotbildning sker. Härigenom
er-hålles många plantor från varje nedlagt
skott (se fig. b). — Längre, mjukare och
rankande skott läggas ofta ned i en
våglinje, varvid de i jorden nedtryckta ställena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
