Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Babiana - Baccharis - Backsippa - Bacopa - Baeckea - Baeria - Bajonettplanta - Bakteriekräfta eller rotkräfta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Babiana—Bakteriekräf ta
105
Babia’na Ker (Iridaceae), Sydafr. Ett
fåtal arter späda, knölbildande växter med
fint håriga, svärdlika, ljusa blad och
upprätta, 25—30 cm. höga stjälkar med
Ixia-lika, doftande blommor. I odling förekomma
huvudsakligen i trädgårdarna uppdragna
hybrider av arterna B. plica’ta Ker, med
lilafärgade blommor, B. stricta Ker, med
vita och violetta blommor, samt B. tubula’ta
Jacq., med gula blommor. B. förökas dels
genom frösådd, dels genom sidoknölar och
planteras som Ixia i krukor. De blomma på
våren, varefter bladen vissna ned och
knölarna vila samt hållas torra under
sommaren. På hösten inplanteras knölarna i ny,
frisk jord och ställas ljust i kallhus.
Ba’ccharis L. (Compositae). Omkring 350
arter sydamerikanska halvbuskar eller
buskar med ofta klibbiga blad och små
blomkorgar. Som kallhusväxt, i bästa fall
odlingsbar med vinterskydd på kalljord i s.
Sv., odlas B. halimifo’lia L., ö. Nordam.
2—3 m. hög buske med 3—6 cm. långa,
kortskaftade, ovala blad och vita
blomkorgar i kvastlika samlingar. Lär, där den
kan övervintras, trivas bäst i fuktig,
sandig och något salthaltig jordmån. Förökas
genom sticklingar.
Backsippa, se Pulsatilla.
Ba’copa Aubl. (Scrophulariaceae). Nära 50
arter trop. och subtrop. örter, av vilka
några äro vatten- eller sumpväxter. Nämnas
bör B. amplexica’ulis Wettst. (Monnie-m a.
Michx.), Nordam. Flerårig ört med
mjuk-håriga stjälkar, äggrunda,
stjälkomfattan-de, glatta blad och ensamma, lilafärgade
blommor från bladvecken. B. Monnie’ra
Wettst. (Gratifola Monnie’ra L., Monnie’ra
cuneifodia Michx.), Am., Afr., As. och
Austr. Krypande, flerårig sumpväxt med
kilformigt äggrunda, helbreddade, köttiga
blad och ljusblå blommor. B. odlas i
akva
rier med kallt vatten vilka sommartid kunna
ställas utomhus. Förökas genom sticklingar.
Bae’ckeaL. (Myrtaceae). Omkring 50 arter
australiska, städsegröna smala buskar med
små, motsatta blad och vita eller skära små
blommor i bladvecken. I samlingar av
nyholländska växter förekomma arterna B.
diosmifoTia Rudge och B. virga’ta Andr.
(Leptospe’rmum v. Forst., Melale’uca v.
L.), den första med ensamma blommor,
den andra med flocklika samlingar i
bladvecken. Om odling, se Nyholländska
växter.
BaeTia Fisch. et Mey. (Compositae), Kalif.
20 arter ettåriga rikt blommande och rikt
greniga, 20—40 cm. höga örter, av vilka
odlas B. corona’ria Gray (Actinolepis c.
Gray). Glatta, motsatta, parbladiga blad med
trådsmala småblad; blomkorgarna
orangegula med 1,5 cm. långa strålblommor och gul
disk. B. gra’cilis Gray (Burrie’lia g. DC.).
Håriga, motsatta, lansettlika blad och
vackra gula blomkorgar på långa skaft.
Båda äro användbara växter för den
blandade rabatten och sås direkt på växtplatsen.
Sådda i mars och skolade i krukor hinna
de blomma upp i krukorna före
utplante-ringstiden.
Bajonettplanta, se Sansevieria.
Bakteriekräfta eller rotkräfta är en
av bakterien Pseudomonas tumefaciens
förorsakad sjukdom, som angriper ett mycket
stort antal växter, såväl ved- som örtartade,
ur vitt skilda familjer. Den kännetecknas
av svulstbildningar av mycket växlande
omfång, stundom (t. ex. på betor) nående ett
barnhuvuds storlek. På ytan äro de
skrovliga eller fårade. Invändigt genomdrages de
av oregelbundet anordnade förvedade
element, varigenom de bli mer eller mindre
hårda. Ofta sitta de vid rothalsen, men före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
