Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgiska plantor - Belladonna - Bellis perennis - Bellium crassifolium - Beloperone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Belladonna—Beloperone
129
t. ex. azaleor, i tusental och avyttrar dessa
till de stora exportfirmorna, som i sin tur
sälja dem genom sina ombud i de
importerande länderna; en annan småodlare odlar
huvudsakligen eller t. o. m. enbart
Aspi-distra, en tredje Clivia o. s. v., vilket likvisst
ej utesluter att det också finnes stora
handelsträdgårdar med hundratals växthus, i
vilka nämnda växter dragas upp i stor skala.
Bellado’lina Sw., syn. med Atropa.
Bellis pere’nnis L. (Compositae),tusensköna.
Eur. Av släktets c:a 10 arter odlas endast
denna lilla välkända växt, vars
ursprungliga och ”enkla” form ofta är förvildad i
våra gräsplaner. Flera trädgårdsformer med
större blomkorgar finnas och äro uppdelade
i tvenne grupper, nämligen B. fistulo’sa
hort., med blomkorgens småblommor till
största delen rörformiga, och B. ligulo’sa
hort. med huvudsakligen tunglika
småblommor. Vackra till snitt såväl som till
infattningar äro sorterna ”Longfellow”,
mörkrosa; ”Ruhm von Frankfurt”, lysande röd;
”Schneeball”, rent vit, alla tillhörande
ligu-losa-formerna. Vidare böra nämnas ”Actua”,
mörkröd; ”Brilliant”, småblommig
mörkrosa; ”Montrose”, rosafärgad, m. fl.
tillhörande fistulosa-formerna. B. förökas dels
av frö, varvid olika variationer erhållas,
dels, då det gäller bestämda varieteter,
genom delning, varvid det ses till att de
delade bitarna bli så små som möjligt och att
deras långa rötter skäras in. Endast unga,
friska plantor utbilda stora och vackra
blommor; gamla tuviga plantor bli snart
degenererade, få små och missbildade blommor och
måste därför genom delning på
ovannämnda sätt föryngras. I övrigt växer B.
i all god, vanlig trädgårdsjord.
Be’llium crassifo’lium Moris.
(Composi-tae), Sardin., är en låg, liten
stenparti-växt med talrika små, vita blomkorgar.
Förökas genom delning. Bland andra mindre
härdiga arter är B. bellidoi’des L. och dess
var. niva’le.
BelopeTone Nees (Acanthaceae). Omkring
30 arter buskar i trop. Am. B. gutta’ta
Brand., Mex., är en rätt trevlig halvbuske
med tunna grenar, äggrunda, ljusa blad
Bellis perennis ligulosa, vitblommig.
och blomställningar, som livligt påminna om
humleknopp. Blommorna äro rent vita, av
kort varaktighet och sitta glest mellan tätt
packade rostbruna eller grönbruna
skärmblad. Förökas mycket lätt genom sticklingar
men det är svårt att få tillräckligt jämna
och robusta plantor. B. plumbaginifo’lia
Nees (Justi’cia lateri’tia Willd., m. m.).
Brasiliens skogar. 1—1,5 m. hög,
vinterblom-mande halvbuske med lansettlika, glatta
blad och purpurfärgade blommor i hängande
ax. B. viola’cea Planch. et Lind., Colombia,
är sommar- eller vårblommande och blir
endast 20—30 cm. hög, med svagt håriga,
tillspetsat äggrunda blad och violetta, vitstrim-
Beloperone guttata longispina. Foto Baner.
9. — Svenskt trädgftrdslexikon. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
