Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergenia - Bergerocactus Emoryi - Bergianska trädgården - Bergpalm - Bergtall - Bermudasliljan - Bertolonia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergerocactus—Bertolonia
133
blommor i maj. B. ligula’ta EngL, Himal., är
mycket tidigt blommande och något ömtålig,
varför den ofta på våren får svarta blad och
frostskadade blomstänglar, men när så ej är
fallet, är den en av de vackraste, med vågiga,
stora blad och rosafärgade blommor mycket
tidigt på förvåren. Var. cilia’ta har starkt
håriga blad. B. purpura’scens EngL, Himal.
Bladen äggrunda, röda på hösten.
Blommorna halvt hängande, mörkt karminröda
på rött, gemensamt skaft. Högre än
förutnämnda. B. Strache’yi EngL, Tibet.
Äggrunda, något naggade blad; blommorna
fint rosa med svagt håriga blomblad. B.
förökas genom delning eller avbrutna
rot-stocksbitar.
Bergeroca/ctuS Emo’ryi Br. et. R., syn. med
Cereus E.
Bergianska trädgården, se under
Botaniska trädgårdar och
Undervisningsanstalter.
Bergpalm, se Chamaedorea.
Bergtall, se Pinus montana.
Bermi/dasliljan, Bermuda ”påsklilja”, är
den på Bermudasöarna i väldiga fält odlade
vitblommande liljan Li’lium longiflo’rum
var. exPmium eller var. gigante’um, vilken
importeras i betydliga mängder och odlas i
växthus i vårt land. Se Lilium.
Bertolo’nia Raddi (Melastomaceae), s.
Bra-sil. Ett fåtal utomordentligt fina små
växter med ovala blad, som ha de för alla
mela-stomacéer karakteristiska, regelbundna, i
båge löpande huvudnerverna. De finaste
formerna äro mycket ömtåliga och trivas
endast under glasklockor eller i särskilda
glaslådor, stående i varmhuset. Bladen variera,
särskilt hos hybriderna, i silvervitt, rosa,
metalliskt rött, smaragdgrönt och guldgult,
vanligtvis så att nerverna och små fina
punkter ha den ena och bladytorna mellan
dem den andra färgen. Blommorna, som äro
små och nätta, vanligen ljust lila- eller
rosafärgade, böra bortnypas så snart de
visa sig, så att plantans hela kraft samlas
till bladbildningen. Genom frösådd kunna
nya färgformer framkomma.
Berberis Wilsonae. Foto Hzn.
B. maculaTa DC. har långskaftade, ovala
blad, på översidan glandelhåriga,
sammets-glänsande olivgröna med vita band utmed
nerverna. B. marmora’ta Naud. har
smalare, mer spetsiga blad, vitrandade och
på undersidan purpurröda; dess var.
ae’nea har bronsglänsande, rödaktigt
svartgröna, ofläckade blad. Genom korsning
mellan ovannämnda och Gravesia guttata
samt former av Sonerila ha en del
underbart färgade hybrider uppstått ss. B. Baron
A. de Rothschild, mörkgrön, rent
anilin-punkterad; B. houttea’na, mörkgrön, ani-
Bergenia cordifolia. Gbgs Trädg.-för. Foto Järlås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
