Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Botaniska trädgårdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Botaniska trädgårdar
Framför entrén till Botaniska trädgården i Göteborg. Foto Skottsberg.
de flesta av världens universitet botaniska
trädgårdar, varjämte ett stort antal sådana
anlagts såsom självständiga institutioner
med skiftande utrustning och
arbetsuppgifter inom den moderna botanikens och
horti-kulturens vidsträckta forskningsområden.
En modern botanisk trädgård har föga
likhet med föregångarna från tidigare
århundraden. Dessa voro anlagda efter strängt
systematiska grunder. Det för dagen
rådande botaniska systemet blev normen och
växterna sammanfördes i grupper, klasser,
familjer o. s. v. enligt sin antagna närmare
eller fjärmare samhörighet eller släktskap
men utan egentlig hänsyn till sina naturliga
livsbetingelser. Numera dominerar det
biologiska och växtgeografiska intresset. En
modern botanisk trädgård anlägges som ett
stycke natur med skiftande miljöer, i vilka
de inplanterade gästerna så långt ske kan få
leva och frodas under samma villkor, i
samma bestånd och samhällen, som under sin
fria tillvaro.
Antalet botaniska trädgårdar enbart i
Europa uppgår numera till flera hundra.
Anläggningsårtalen för några bland dem må
anföras. De säga en del om den historiska
utvecklingen. Botanisk trädgård skall ha
anlagts i Pisa 1544, Padua 1545, Bologna 1568,
Schönbrunn 1573, Leipzig 1579, Leiden 1587,
Montpellier 1593, Heidelberg 1593,
Köpenhamn 1600 (flyttad 1874), Amsterdam 1626,
Kew 1630, Oxford 1632, Paris 1635, Uppsala
1655 (den nya 1787), Wien 1665, Edinburgh
1670, Berlin-Dahlem 1679 (flyttad 1903),
Cambridge 1682 (flyttad 1846), Lund 1689,
Leningrad 1725, Madrid 1781, Stockholm
1791 (flyttad 1885), Oslo 1814, Hamburg
1819 (flyttad 1882), Bremen 1905, Göteborg
1919, Kaunas 1923.
I århundraden ha sålunda våra botaniska
trädgårdar samlat växter från världens alla
kanter och odlat dem, än på öppna fältet, än
i storslagna växthusanläggningar. Det är
självklart att de härigenom gjort
trädgårdsodlingen och särskilt blomsterodlingen
mången värdefull tjänst. Ett avsevärt antal
av våra prydnadsväxter ha först av flitiga
botanister införts till någon botanisk
trädgård, där de sedan blivit ”upptäckta” av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
