Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brassavola - Brassia - Brassica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
Brassia—Brassica
Brassavola nodosa.
blad men bred läpp. B. Perrfnii Ldl. (B.
fragrans Lem.), BrasiL, har mycket smala,
trassligt hängande, trinda blad, bildande en
rik tuva. Blommorna äro gulvita med
spetsiga blomblad och oval, rent vit läpp,
doftande. Om odling, se Orkidéer.
Bra’SSia Ldl. (Orchidaceae). Omkring 40
arter, numera rätt sällsynta epifytiska
orkidéer i trop. Am. Särdeles intressanta på
Brassia verrucosa. Foto Hzn.
grund av särskilt de tre yttre blombladens,
sepalernas, ovanliga längd, hos vissa arter
trådligt utdragna. B.brachia’ta Ldl., s. Mex.,
Guatem., avlångt äggrunda bulber med två
smalt lansettlika blad, blommorna i tio- till
tolvblommiga klasar äro, på grund av de
trådsmala blombladens längd, 20—25 cm.
långa, gulgröna med brunröda fläckar och
vit läpp. Vårblommande. B. lancea’na Ldl.,
Venez., BrasiL, har glesare blomklasar,
vilkas blommor äro 10 cm. vida, gulgröna, med
vit läpp. B. macula’ta, R. Br., Västind., har
ännu mindre blommor med gröna, relativt
breda blomblad och rent vit läpp med två
orangegula fläckar. B. verruco’sa Ldl., Mex.,
Guatem., har längre blomklasar än de förut
nämnda och vitgröna blommor med
svartbruna prickar. Se vidare Orkidéer.
Bra’ssica L. (Cruciferae), kål. Omkring
50 arter, i Eur. och As. hemmahörande,
ett- eller tvååriga, sällan fleråriga örter,
av vilka de många kända kålslagen ha
uppstått efter århundradens odling. Se Kål
och de olika sorterna härav.
Som prydnadsväxter odlas några former
av B. olera’cea L. var. ace’phala, den
vanliga grönkålen, ss. var. crispa, kruskål, har
fint krusiga, mörkgröna eller
purpurvioletta blad; var. lacinia’ta är
halvmeterhög med böjda, djupt inskurna blad, som
antingen äro gröna och rödbruna eller
gröna och vitfläckiga, ofta med även rosa,
rött, vitt och grönt sammanblandat; var.
palmifo’lia, palmkål, blir mycket hög, intill
150 cm., och uppbär en yvig, palmlik
bladrosett med smala, 40 cm. långa, gröna blad;
var. proli’fera, 60 cm. hög, har stora, i
kanterna vågiga blad med skarpt markerade
bladnerver, från vilka små bladskott och
småblad växa ut; såväl röda, rosafärgade
som vitbrokiga blad förekomma stundom på
samma planta. Palmkålen bör sås i mars i
krukor och förkultiveras i kruka, innan den
utplanteras. De övriga sås i kallbänk eller på
kalljord som vanlig kål, omskolas en gång
och utplanteras i maj på fet och god jord
med 50—70 cm. avstånd från varandra.
Färgerna visa sig först frampå senhösten.
Man kan använda dessa kålslag som
krukväxter. De inplanteras i stora krukor,
givas rikliga gödselvattningar och sänkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
