Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brassocattleya - Bristsjukdomar - Briza - Brizopyrum siculum - Broar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
Brists j ukdomar—Broar
Brassöeattleya Everest.
Bristsjukdomar benämnas sjukdomar,
vilkas orsak är brist på något nödvändigt
näringsämne. Brist kan uppstå genom att
ämnet icke finnes i tillräcklig mängd inom
räckhåll för plantan, att det endast finnes
i olöslig form, eller att växtens upptagande
av detsamma förhindras genom andra i
jorden närvarande ämnen. Brist på ett visst
näringsämne ger sig till känna genom
bestämda symtom. I kulturförsök kunna
yttringarna av olika slags näringsbrist lätt
fastställas, men i praktiken, där många
ovidkommande faktorer tillstöta, är det ofta
förenat med stora svårigheter att av
symtomen draga bestämda slutsatser om
bristens art. Det finnes emellertid även väl
definierade sjukdomar, förorsakade av brist
på bestämda näringsämnen. Jfr Borbrist
och Manganbrist. Th. Lfs.
Briza L. (Gramineae), darrgräs. Vackra
och dekorativa gräs, av vilka B. ma’xima
L., Medelhavsl., och B. minor L., Ung., äro
ettåriga och skilja sig i höjd och genom
axens storlek. Den tredje odlade sorten B.
me’dia L., Sydam., är flerårig. Sås i april
—maj på växtplatsen och gallras till 20
cm. avstånd.
BrizopyTum sfculum Link (Gramineae) är
ett tämligen obetydligt ettårigt prydnads-
gräs, 20—30 cm. högt. Sås direkt på
växtplatsen.
Broar. Konsten att slå B. har varit känd
i årtusenden. Den moderna tekniken och
tillgången till olika byggnadsmaterial ha
givit allt rikare möjligheter för denna konst,
vilket framför allt gäller broar för tyngre
trafik. I trädgård och park komma
huvudsakligen s. k. landsvägs-, d. v. s. B. för
lättare körtrafik, samt gångbroar i fråga. Båda
tarva dock hållfasthetsberäkningar med
hänsyn till såväl belastning som spännvidd.
Även här användes ofta nyare material, och
formgivningen har också växlat i takt med
tidsandan.
Vid brobyggnad gäller det i de allra flesta
fall sträckning över vattendrag. Av vikt är
härvid att för uppnående av minsta möjliga
spännvidd, d. v. s. avståndet mellan brons
landfästen, även kallade ändstöd, dels
förlägga bron till den plats där vattendraget
är smalast, dels draga densamma i rät
vinkel mot vattenflödet. Härmed vinnes att
själva konstruktionen kan göras smäcker
med små dimensioner på stockar och
bärbjälkar. Samma är förhållandet om järn
användes för underbyggnad. — En enkel
metod att föra en väg över ett mindre
vattendrag är att lägga ner ett cementrör för
vattnets genomlopp samt draga vägbanan
fram över detta. De vid strandskoningen
synliga rörändarna skylas medelst
plantering. Skulle cementröret behöva tilltagas
så pass grovt att en överhöjning i
vägbanan uppstår, kan ”brobyggnaden” erhålla
ett par dekorativa järnräcken, varmed dels
ett skydd erhålles, dels vägens karaktär av
bro betonas. I naturterräng samt över
vattendrag inom stenpartier äro japanska
träbroar av obarkade trädgrenar omtyckta,
liksom också stenbroar med likaledes från
Japan hämtade motiv.
Endast i de fall där bron börjar långt in
på stranden eller där strandbädden består
av fast eller mot lättare belastning
motståndskraftigt material, kan en
strandsko-ning undvaras. Dylika fall äro dock mindre
vanliga. Merendels behöves och utföres
sko-ningen av sten eller betong varvid
grundläggning och uppbyggnad måste ske så att
senare förskjutningar förekommas. Även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
