Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cactaceae - Cactus - Cajophora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cactus—Cajophora
201
började botanisterna att avskilja ett
flertal släkten. Denna ökning av nyuppställda
släkten har gått mycket snabbt: år 1819
uppställde engelsmannen H a w o r t h 6
släkten; 1836 förde tysken dr. Pfeiffer
de då kända 324 arterna till 10 släkten.
Först vid sekelskiftet 1899 utkommo tysken
prof. K. Schumanns stora
kaktusarbeten, i vilka han har uppdelat familjen
i 20 släkten med 670 arter, vilken
uppdelning alltjämt har auktoritet. Under de
senaste årtiondena har kaktusforskningen
tagits om hand av kaktusländernas egna lärde,
amerikanerna Britton och R o s e, vilka
ha uppställt 124 släkten med omkring 1 200
arter, vilket artantal under de sista åren
ytterligare betydligt ökats. Denna till en
viss villervalla ledande nomenklatur har
ingalunda förbehållslöst accepterats utan i
den moderna litteraturen har man
huvudsakligen återgått till de av Schumann
uppställda släktena. Se vidare härom under
Echinocactus och Epiphyllum.
Medlemmarna av fam. Cactaceae ha
under alla tider väckt stort intresse även
utanför de vetenskapliga kretsarna. Att samla
och odla kaktus är alltjämt mångas hobby,
vilken också kan lyckligt tillgodoses, sedan
man numera bättre än förr kan dra upp
de olika arterna genom frö och ej längre
är så beroende av importplantor
från,hemländerna, som tidigare var fallet.
Alltefter kaktuskroppens form och även
dess beväpning har man kallat dem för
pe-larkaktus, klotkaktus, igelkottskaktus,
ormkaktus, bladkaktus o. s. v. Många
kaktusväxter, i synnerhet Opuntia, Cereus och
Mamillaria ha ätbara frukter, i vissa fall
smakliga om ock något fadda. Se vidare följande
kaktussläkten: Ariocarpus, Cephalocereus,
Cereus, Echinocactus, Echinocereus,
Echi-nopsis, Epiphyllum, Hariota,
Leuchtenber-gia, Maihuenia, Mamillaria, Melocactus,
Obregonia, Opuntia, Peireskia,
Peireskiop-sis, Pfeiffera, Pelecyphora, Phyllocactus,
Pilocereus, Rhipsalis och Wittia. Om
kak-téernas förekomst i naturen och deras
odling, se Kaktusodling.
Ca’ctus L., se Melocactus.
Cajo’phora Presl (Loasaceae), Sydam.
Omkring 50 arter ett- eller fleråriga, upp-
Cirka 8 m. hög’Cereus peruvianus i Gbgs Trädg.-för:s
palmhus. Foto Isaksson.
rätta eller slingrande örter. Blad och
stammar tätt körtelhåriga, brännande; bladen
motsatta, hela. C. conto’rta Presl (Loa’sa c.
Lam.), Peru, har orangegula ensamma
blommor. C. sås i febr.—mars i krukor,
omskolas och inplanteras i var sin kruka samt
kan utplanteras, åtminstone i Skåne, i
slutet av maj på en solig, skyddad och varm
Cajophora lateritia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
