Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clematis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
Clematis
Clematis montana rubens. Foto Äberg, Norrtälje.
blommor på eftersommaren. Dess var.
ker-mesi’na har karmosinröda, något större
blommor. Av ovannämnda äro C. Viticella
och C. montana de, som närmast likna de
storblommiga trädgårdsformerna och kunna
ersätta dessa.
Med stora blommor. Dessa bestå
huvudsakligen av hybrider av följande arter:
C. flo’rida Thunb., Jap., med mer eller mindre
sammansatta blad, vilkas småblad äro ovalt
lansettlika, och med gulvita blommor; C.
lanugino’sa Ldl., Kina, med enkla eller
trefingrade, spetsigt hjärtlika, undertill ulliga
blad och stora, 15—18 cm. vida, ljust blå,
något platta blommor med 5—6 brett ovala,
fasta blad och rödbruna ståndarsträngar;
den mest storblommiga av arterna; C.
paténs Morr. et Dcne, Jap., med stora, vita
blommor med 6—8 blad; är ej härdig. Här
nämnda tre arter, korsade inbördes eller
med andra, huvudsakligen C. Viticella, äro
upphovet till de skön- och storblommande
trädgårdsformerna. Den
vanligaste av Viticella-typ är ”Jackmannii”,
mörkt blåvioletta till rödlila blommor med
4 blomblad; dess form supe’rba är renare
blå, oerhört rikblommande och fullt härdig
ända upp i Stockholmstrakten. Andra
relativt härdiga sorter med typ än av C. florida
och än av C. paténs äro: ”Duchesse of
Edinburgh”, med fyllda vita blommor; ”Henryi”,
snövit med lilafärgade band; ”Lady Betty
Balfour”, mörkblå, mycket storblommig;
”Lord Gifford”, rosafärgad; ”Marcel
Moser”, ljusblå med violetta strimmor; ”Nelly
Koster”, silvervit, mycket storblommig;
”Prinz Hendrik”, silverskimrande blå;
”Nelly Moser”, ljusblå med rosenröda ådror;
”The President”, violettblå; ”Ville de Lyon”,
karminröda blommor i stor mängd, o. s. v.
Vissa av dessa sorter jämte andra hybrider
äro rätt spröda och klena och endast
lämpade för odling i krukor eller lådor, som
kunna övervintras frostfritt, och i vilka
deras rankor fördelas över spaljéer eller
av ståltråd förfärdigade ballonger,
pyramider o. dyl. så att deras enstaka, mycket
stora och mjukt färgade blommor komma
till sin rätt.
C. planteras på våren. Plantorna sättas
så djupt, att rothalsen kommer minst 10—
12 cm. under jordytan. Det händer
nämligen att rankorna hos vissa ömtåliga sorter
ibland dö ut ovan jord men sedan växa upp
igen från ögon, som varit gömda i jorden.
Rothalsen bör i alla händelser noggrant
skyddas för solens direkta bestrålning, och
jordytan däromkring omsorgsfullt bevaras
för uttorkning. Detta sker lämpligast
genom att utbreda ett lager våt torvströ över
jordytan närmast plantan och plantera
några småbuskar framför, så att de skugga
de nedre delarna av växten. De
småblom-miga arterna äro ej så nogräknade utan
finna sig i regel gott till rätta under de
anspråkslösaste förhållanden. Arterna
av här nämnda klättrande C. förökas genom
frösådd på hösten. Hybriderna förökas
bäst genom ympning på rötter av
närbesläktade arter, vilken företages tidigt på våren;
moderplantorna inplanteras efter
ympning-en i krukor, med ympningsstället i jorden,
och hållas på svag undervärme tills ympen
vuxit fast. De måste under denna tid stå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
