Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Crassula - Crassulaceae - Crataegomespilus grandiflora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Crassulaceae—Crataegomespilus
313
lupna, gropigt punkterade, vid basen
hjärtlika, i övrigt avlånga blad. Blommorna vita
eller rosafärgade,blomknopparna rosenröda,
i långskaftade pyramidformiga kvastar. C.
perfolia’ta L. liknar C. falcata men har mer
långspetsiga lansettlika blad och hos var.
albiflo’ra vita blommor. C. rosula’ris Haw.,
Kap. Relativt tunna, i rosett vid rothalsen
tätt packade blad, glänsande gröna.
Blommorna små, vitgröna i samlingar på långa,
svaga skaft. C. rupe’stris Thunb. (C.
perfo’s-sa Lam.),Kap. Intressant art med
slaka,gaf-felformigt delade grenar och köttiga, ljust
grågröna blad, hopväxta vid basen och
liksom ”uppträdda” på de ståltrådslika
grenarna som pärlor på en snodd. Blommorna
små, gulaktiga, i toppställda samlingar. C.
SchmFdtii Regel (C. gra’cilis hort., C.
im-pre’ssa N. E. Br.), Kap. Vårblommande,
lågt mattbildande, med håriga, 3—4 cm.
långa, på översidan flata, smalt lansettlika,
köttiga och gröna blad och rosenröda
blommor i glesa samlingar. Vacker liten
rums-växt. C. spathula’ta Thunb. (C. corda’ta
Lodd.), Kap. Hängande, slaka, nästan
fyrkantiga grenar med skaftade, brett
hjärtlika, fint sågade, ljusgröna blad.
Blommorna köttfärgade, samlade i glesa,
flocklika kvastar. En lättodlad och egendomlig
ampelväxt för kallhus och boningsrum.
C. förökas genom sticklingar, vilka ss.
hos alla suckulenta växter först böra ligga
på tork, så att sårytan är fullständigt torr,
innan de sättas. Sticklingar tagas bäst i
sept.—okt., emedan unga plantor av C.
lättare kunna övervintra än äldre. De böra
tillskäras av unga skott eller av blad med
åtföljande stamdel och knopp samt sättas
i ren sand. Då de slagit rot inplanteras de
i småkrukor i god grästorvjord med sand
och övervintras i 8—10°, ljust och luftigt.
De omplanteras i mars till större krukor
och i kraftigare jord: grästorvjord, gammal
kompost och gammal gödsel med sand.
Under växttiden tarva de vatten som alla
andra växter men däremot mycket
sparsamt under vintern.
Crassulaceae, crassulacéernas familj står
mycket nära Saxifragaceae, och omfattar
bortåt 600 arter suckulenta örter eller
halvbuskar, spridda i temp. och varma länder,
Crataegus Carrierii.
huvudsakligen på torra platser, ofta i
bergstrakter. Av familjens omkring 40 släkten
odlas arter av bl. a. Adromischus,
Aechry-son, Aeonium, Bryophyllum, Cotyledon,
Crassula, Echeveria, Greenovia, Kalanchoe,
Monanthes, Orostachys, Pachyphytum,
Ro-chea, Rosularia, Sedum, Sempervivum,
Um-bilicus.
Crataegome’spilus grandiflo’ra Bean
(Ro-saceae), är en genom korsbefruktning
uppkommen hybrid mellan Crataegus
Oxya-cantha och Mespilus germanica. Buske eller
träd, ofta utan tornar. Bladen kortskaftade,
5—7 cm. långa, ovala, svagt flikiga eller
grovt tandade. Blommorna äro 2,5 cm.
stora, ensamma eller 2—3 tillsammans, vita.
Frukterna gula. Till C. räknas även några
intressanta s. k. ympningsbastarder, vilka
uppstått hos Simon-Louis i Metz och
därifrån spritts även till vårt land. Dessa äro
C. GilloTii Beck, med fläckiga blad och små
blommor, samt C. Da’rdari Jouin., med blad
och frukt som hos Mespilus germanica och
med torniga grenar. Av den sistnämnda
finnes var. Asniere’sii, som liknar Crataegus
monogyna men är vackrare än denna. C. för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
