Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahlia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dahlia
343
snart lägger märke till. Plantorna växa
mycket fort och de högväxta sorterna behöva
omedelbart stöd. Det är därför klokt att
samtidigt med planteringen driva ned en stark
stör stadigt vid varje planta och avpassa
denna efter plantans blivande höjd. Vid
långvarig torka vattnas grundligt.
Övervintring av D. Innan
frostnätterna på hösten ha börjat, bör jorden
kupas upp omkring dahliornas rothals, så
att icke denna vid en oväntad köldnatt kan
bli frostskadad. Minsta nattfrost synes
tyvärr alltid på D., som väl i det fallet
äro ömtåligare än de flesta andra
utom-husväxter. En lindrig frost, som
emellertid endast sveder de övre bladen, behöver
därför ej vara tecken till att plantorna
måste tagas upp, ty ofta händer nämligen,
att efterföljande blida veckor locka fram
nya blomknoppar och blommor. När
emellertid frosten på allvar är i antågande,
nedskäras plantorna till omkring 20 cm. över
jordytan, varpå rötterna uppgrävas så
skonsamt som möjligt och ställas upp och
ned i en luftig lokal, där de fullständigt få
torka ut. Därpå rensas de rena från vissna
stambitar, skadade rötter, jord o. s. v. och
förvaras sedan under vintern i en torr,
absolut frostfri, gärna mörk lokal, där de helst
böra läggas ned i ett enkelt lager torr
torvmull. Värmen bör här icke överstiga ett par
grader över noll. D. växa i vanlig god
trädgårdsjord. De storblommiga och högväxta
sorterna fordra något mer näringsrik jord
än de små enkla eller pomponsorterna. Alla
D. fordra ett ljust läge, fullt utsatt för solen.
Ju soligare och ljusare, desto flera
välutbildade och klarare blommor. Uppbindning
får icke försummas. De spröda, ihåliga
grenarna tåla ej mycket blåst förrän de
knäckas, i synnerhet sedan de stora blommorna
börjat tynga dem. För skörd av blommor
så sent som i okt.—nov. brukar man
plantera om sticklingsplantor av rikblommiga
och i övrigt goda sorter i större krukor eller
träbaljor och vårda dem häri under
sommaren. De tillåtas icke blomma förrän
frampå hösten, då de ställas in i ljusa växthus
i 10—12° värme. (Hzn.)
Sjukdomar. Bakteriekräfta (se
d. o.) kännetecknas av blomkålslika svulster
Bolldahlia. Foto Mårtensson, Tranås, Skåne.
på rötterna och stjälkarnas nedersta del.
Sorten Salmonea anses särskilt mottaglig.
Rotfruktsröta och gråmögel (se
d. o.) angripa såväl växande plantor som
lagrade rötter. En bladfläcksjuka
förorsakas av sotsvampen Entyloma dahliae.
Fläckarna äro runda, intill 1 cm. vida, först
gulgröna, sedan i mitten gråbruna, omgivna
av en mörk ring; mittpartiet bortfaller
ofta, så att hål uppstå. Sjukdomen blir mest
svårartad vid kalkbrist. Pompondahliorna
Pompondahlia. Foto Mårtensson, Tranås, Skåne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
