Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drivning - Drosanthemum - Drosera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
Dros anthe mum—Droser a
Medan de flesta drivväxter ett eller ett par
år i förväg måste prepareras för att bli
riktigt starka och mogna, så att de tåla det
våld på dess natur som D. i själva verket är,
kunna andra tagas direkt från kalljord och
drivas vid svag värme, ss. löjtnantshjärtan,
snödroppar, rabarber, polyantharosor, m.m.,
vilka således endast tarva högre värme för
att börja växa. Däremot måste sådana
växter som syrener, gullregn, snöbollar,
pioner, jordgubbar, m. fl. förkultiveras en tid
i krukor, så att de bli mogna och starka
nog för den kraftutveckling, som följer med
en förtidig blomning eller fruktsättning.
Sådana växter måste noggrant skötas ett
år i förväg och vara väl rotade i sina
krukor eller åtminstone ha väl
sammanhållande rotklumpar. Skola de drivas mycket
tidigt, före eller till jul, måste de ytterligare
förberedas dels genom förut nämnda
eteri-sering eller varmvattenbehandling, dels och
framför allt genom en framtvingad tidig
vila. Detta sker genom minskad vattning
frampå eftersommaren och hösten,
bladav-klippning, o. s. v. Holländska drivlökar
torkas t. o. m. i varmluftslador och bli
härigenom mogna att redan tidigt på hösten åter
börja växa. D. går sålunda ut på att ersätta
växternas vintersömn genom vissa
åtgöranden och att genom ökad värme och
fuktighet väcka dem till liv i förtid.
D. kan ske i vanliga växthus eller
bänkar och särskilda lokaler för ändamålet äro
knappast nödvändiga. För tidig
mörkdrivning av konvaljer, lökar och syrener äro
vanliga låga sadeltakshus, vilka kunna helt
täckas, så att ljuset utestänges, och kunna
eldas upp till erforderlig värme, fullt
tillräckliga. S. k. ”drivhus” äro icke annat än
vanliga växthus, användbara till
varjehanda odlingar, sedan drivningarna äro slut
för året. En något höjd värme för t. ex.
ka-melior, vinterblommande begonia,
hortensior, m. m., i avsikt att få dem i blomning
någon vecka tidigare än vanligt, kan icke
kallas för D. De flesta växthusväxter odlas
ju som oftast i omgångar. Amaryllis,
bego-nior, cyklamen, krysantemum, tomater,
gurkor och mycket mera odlas sålunda i
omgångar för att tillgång på dem så länge som
möjligt skall förefinnas. Ej heller kunna
sådana odlingar av trop. växter som t. ex.
meloner i bänkar, ananas i växthus eller
liknande kallas D.
För att få vissa växter att blomma på för
dem fullkomligt onaturliga tider av året,
t. ex. konvalje i aug.—sept., liljor i nov.—
dec., o. s. v., har man funnit på att förvara
de utvuxna mogna lökarna eller
groddknop-parna i kylhus vid minus 4—5°. De hindras
härigenom att växa ut enligt sin natur och
först, då de tagas ur sitt isfängelse,
skynda de att växa och blomma. Denna
våld-föring på naturen är oskön och är dessutom
säkerligen föga ekonomisk, då blommor,
som på sådant sätt finnas tillgängliga året
runt, förlora ej blott nyhetens charm utan
ock i saluvärde. Någon form av D. är icke
denna behandling, vilken ju icke är, ss. vid
drivningen, ägnad att hjälpa fram växterna
till en tidigare utveckling.
Drosa’nthemum N. E. Br. Ett ur
Mesem-bryanthemum avskilt nytt släkte. Se M.
Dro’sera L. (Droseraceae). Omkring 90
arter, över hela jordklotet spridda, i
sumpmarker växande, fleråriga örter. Bladen
äro rosettställda eller strödda, rikt
försedda med glandelhår, vilka avsöndra en seg
vätska. I Sv. förekomma tre arter: D.
in-terme’dia Hayne, D. longifo’lia L. och D.
rotundifo’Iia L., kallade daggört, sileshår
och äro rätt obetydliga. I samlingar
inomhus odlas de mer storväxta: D. bina’ta Lab.,
Austr. och Nya Zeel. Intressant art med
gaf-fellikt tvådelade blad, vilkas småblad äro
smalt jämbreda och tätt täckta av röda
glandelhår. Bladskaften äro nästan upprätta,
ända till 30 cm. långa eller mer. Blommorna
vita, rätt stora. D. cape’nsis L.,
Godahopps-udden, har jämbreda, 10—15 cm. långa och
0,5 cm. breda blad, tätt betäckta av fina,
klibbiga glandler med små röda vårtor i
spetsarna. Blommorna äro rätt stora,
rosenröda, på 15—25 cm. höga stänglar. Andra
intressanta arter äro: D. cistiflo’ra L., med
höga stjälkar och mycket symmetriskt
spi-ralställda blad; D. spathula’ta Lab., med
omvänt äggrunda, i regelbundna rosetter
ställda blad, m. fl.
D. förökas lätt genom delning och odlas
ungefär som Dionaea men växa betydligt
tacksammare än denna. Drosera-arterna
fånga sina offer med de klibbiga glandel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
