Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drosophyllum lusitanicum - Druva - Druvfläder, Druvhyll - Druvhyacint - Dryandra - Dryas - Drymoglossum - Drynaria - Dryopteris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
Druva—Dryopteris
Drosophyllum lusitanicum. Foto Bauer.
torrt som möjligt utan att tillåtas vissna
ned. D. förökas av frö och måste skötas med
mycken omsorg.
Druva, se Vindruvor.
Druvfläder, Druvhyll, se Sambucus.
Druvhyacint, se Muscari.
Drya’ndra R. Br. (Proteaceae), Austr. Med
Banksia närbesläktade buskar med vackra
blad. Av släktets omkring 50 arter odlas
i samlingar av nyholländska växter D.
calo-phy’lla R. Br., D. floribu’nda R. Br., och D.
no’biles Lindl. D. behandlas som Banksia,
se d. o.
Dryas L. (Rosaceae), fjällsippa. Tvenne
arter små krypande, halvt vedartade,
städsegröna buskar med hårda, läderartade,
avlånga blad, på undersidan gråluddiga.
Blommorna påminna om uppåtvända vitsippor
och framkomma under hela växttiden. En
av vårt lands vackraste fjällväxter är D.
octope’tala L., Alperna och Nordens berg.
Bladen mörkgröna, sågade, på undersidan
silvervita. Blommorna, 2,5—3 cm. stora,
vita. Var. lana’ta har även på översidan vit-
luddiga blad; var. chamaedryfodia är den
mest storblommiga. Släktets andra art är
D. Drummo’ndii Rich., Nordam., med
gulvita blommor, som icke äro uppåtvända.
D. förökas genom frösådd, sticklingar och
mycket lätt genom delning. De odlas på
stenpartier och trivas bra i vanlig ljungjord
med sand, samt på solig och fuktig plats.
Drymoglo’ssum Prsl (Polypodiaceae) äro
små krypande, epifytiskt växande
ormbunkar, som stundom följa med importerade
trop. växter och odlas i samlingar. Äro av
ringa värde.
Drynahda Bory (Polypodiaceae). Närmast
stående Polypodium. D. växa epifytiskt i
trop. Asiens och Australiens skogar och ha
i likhet med Polypodium krypande, fjälliga
och håriga stammar, samt vackra, pardelade
blad. Odlas i varma och fuktiga växthus. D.
Linnae’i Bory, CeyL, Melanesien, trop. Austr.,
liknar vår vildväxande stensöta men i
betydligt större format, med 60—80 cm. långa blad
och 20 cm. långa småblad. Odlas på
barkbitar eller i korgar liksom epifytiska
orkidéer. Se vidare Ormbunkar.
Dryo’pteris Adams (Polypodiaceae). Över
250 arter, såväl i de nordiska temp., som
i trop. länder spridda ormbunkar. Voro
tidigare odlade och i litteraturen upptagna
under släktnamnen Aspidium, Lastraea,
Ne-phrodium, Phegopteris och Polypodium,
varför 8—10 synonymer till artnamnen äro
rätt vanliga. En stor mängd av släktets arter
äro synnerligen vackra frilandsormbunkar;
andra äro utmärkta växthusplantor, som
dock icke ha samma praktiskt ekonomiska
användning som t. ex. Nephrolepis och
andra. D. för fritt land: D. Filix mas
Schott (Aspi’ dium F. m. Sw., Nephro’dium
F. m. Rich., Polypo’dium F. m. L.),
kosmo-polit utom tropik. Stora vackra stånd av
60—100 cm. långa, dubbelt pardelade blad,
som länge hålla sig friska. En mängd
former odlas, ss. var. crispa/ta med krusiga
småblad; var. crista’ta med stora, starka
blad med kamlikt utbredda småblad; var.
grdcilis, luckra fina blad, m. fl. D.
gol-diea’na Gray (Lastre’a g. Prsl, Nephro’dium
g. Hook., m. m.), Nordam., liknar
ovanstående men har mycket bredare, flikiga
små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
