Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Echeveria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
Echeveria
Echeveria Derenbergii J.A.Purp. Gbgs Trädg.-för.
Echeveria farinosa. Gbgs Trädg.-för.
vända som utplanteringsväxter vid finare
gruppanordningar och ännu användas några
arter som inf attningsväxter. Huvudsakligen
odlas E. emellertid numera som rumsväxter
eller i samlingar av kaktéer och suckulenter
i kalla växthus. Flera under detta namn
odlade växter återfinnas under Cotyledon,
varemot arter, vilka stundom hänföras till
släktena D u d 1 e y a och U r b i n i a, som
egentligen kunna betraktas som
undersläkten under E., återfinnas här nedan.
Echeveria purpurosum. Foto Bauer.
Följande arter få anses karakteristiska
för släktet: E. agavofdes Lem. (C oty le’don
a. Bak., Urbi’nia a. Rose), Mex. Bladen
spetsiga, mycket köttiga, sittande i
stjärn-formiga rosetter, likt en liten Agave, ljust
gröna, men utplanterade i solskenet
antaga de en rosaröd färgton. Förträffliga
som mittplantor eller markeringspunkter i
tapetmönster E. amoe’na de Smet, Mex.,
bildar låga tuvor med små vackra
runda rosetter i spetsen av grenarna. Bladen
äro tjocka, tättsittande, ljust blågröna.
Röda blommor på späda stjälkar. E.
desme-tia’na de Smet (E. Peaco’ckii Crouch.),
Mex., liknar E. glauca men är mer
regelbunden och har spetsigare blad, som
äro-starkt pruinerade i silvervitt på blågrön
botten. En av de vackrast formade av de
låga arterna. E. farino’sa Lindl., s. Kalif.,
bildar greniga stammar av utmärkt vackra,
ljust gröna rosetter av jämnt avsmalnande,
mycket och silvervitt mjöliga blad.
Blommorna ljust korallröda. E. fulgens Lem.
(Cotyle’don f. Bak.), Mex. 20—25 cm. hög
buskig art med långa, bladrika
blomstjälkar. Bladen spetsigt ovala, ljust gröna,
glatta och sitta i fåbladiga rosetter.
Blommorna lysande röda med gult. E. gibbiflo’ra
DC., Mex. Ända till 30 cm. hög, buskformigt
grenig art med mycket stora, rundat ovala
blad i en fåbladig, skålformig rosett, ljust,
blådaggigt gröna med rosabrun skiftning.
Dess var. meta’llica (E. metallica hort.)
är kraftigare färgad i rosa och
choklad-brunt och är allmänt odlad som rumsväxt.
Vid god kultur kan dess bladrosett bli 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
