Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktträd i kruka - Fruktträdskarbolineum - Fruktträdsspinnkvalster - Fruktträdssplintborren - Fruktved - Fruktzon - Frysning - Fröbaggar - Fröodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
Fruktträdskarbolineum—F röodling
nare grävas ned för jämnare fuktighet. F.
börja vanligen drivas i början av jan. och en
noggrann skötsel, framför allt tillförsel av
näring och fuktighet, är nödvändig. Oftare
förekommer odling av persikor, fikon, vin,
etc. i krukor (se d. o.). Th.
Fruktträdskarbolineum, se under S kade
-d j u r.
Fruktträdsspinnkvalster, se
Spinn-k val s t e r.
Fruktträdssplintborren, se S
plintborrar.
Fruktved, se Beskärning av
fruktträd.
Fruktzon, se Fruktodling.
Frysning av vissa växter är ibland en
förberedande behandling vid drivningen. Det
har visat sig att t. ex. syrener, som under
någon tid utsatts för frostens inverkan, äro
lättare att driva än när de icke påverkats av
köldgrader. Samma är förhållandet med
många andra till drivning avsedda
frosthärdiga växter, särskilt konvaljer. M. K.
Fröbaggar (Lariidae) äro små, ovala och
kullriga skalbaggar, vilkas täckvingar ej
fullständigt dölja bakkroppen. Huvudet är
utdraget till ett kort tryne och baktill ofta
hopsnört. Arterna ha starkt ”köttiga”, vita
larver, som leva och förpuppas inuti större
frön. Blott bönsmygen (Laria rufimana),
vilken angriper bönor, med förkärlek
bond-bönor, har acklimatiserat sig i vårt land.
Med utländskt frö av baljväxter inkomma
stundom andra arter till Sv., ss. ärtsmygen
(L. pisorum), vilken huvudsakligen
angriper ärter, samt Bruchidius obtectus, som
lever på bönor och har en utomordentligt
stark förökningsförmåga. Genom
uppvärmning av angripet frö till c:a 50° under en
timmes tid torde man kunna oskadliggöra
larver inuti frön, utan att dessas
gronings-förmåga nämnvärt nedsättes. A. T.
Fröodling av trädgårdsväxter på friland i
större skala bedrives i Sv. huvudsakligen
vid Skånes väst- och sydkust, samma
landskaps s.ö. hörn (Österlen), Öl. och Gotl.
F. under glas är givetvis ej lokalbunden. De
mesta F. utgöra kontraktsodlingar för
utsä-desfirmorna. Bland köksväxterna kunna de
flesta tidiga bönor, bondbönor, dill, tidiga
gurkor, kål med undantag av blomkål,
kålrabbi, kålrötter, majrovor, morötter,
pal-sternackor, persilja, pumpor, rödbetor,
spenat, tidiga tomater och ärter med
tillfredsställande säkerhet fröodlas i för F.
gynnsamma trakter. De enskilda växtslagens F.
behandlas under resp, uppslagsord; här
komma endast vissa allmänna synpunkter
att framhållas. Man skiljer mellan elit- och
stamfröodling samt bruksfröodling. Odling
av elit- och stamfrö (se Växtförädling)
bedrives endast av fröfirmorna själva eller
under direkt uppsikt av dessa, varför här
endast behandlas bruksfröodling.
De flesta goda jordar kunna användas för
F. Mycket styv lerjord är i allmänhet ej
fördelaktig och ännu mindre sur jord. F. bör ej
bedrivas i instängda och skuggiga lägen
utan på öppna fält. Jorden bör vara ytterst
väl bearbetad och så ogräsfri som möjligt,
då rationell ogräsrensning i en växande
frögröda ofta är mycket svår att verkställa,
ehuru man inte får försumma att så länge
som möjligt utföra sådan. F. såväl som
odling av grönsaksprodukterna fordrar
riklig tillgång till näring, om odlingen skall
betala sig. Fosforsyra och kali böra
tillföras i riklig mängd. Brist på kväve
resulterar alltid i starkt minskad avkastning.
T. o. m. kvävesamlande växter, ärter och
bönor, böra erhålla kvävegödsling; åsikten
att kvävegödsling av dessa växtslag skulle
minska fröskörden är alldeles felaktig.
Däremot kan frömognaden något försenas
på grund av den kraftiga utveckling, som
blir en följd av riklig kvävetillförsel.
Tidig-mognande sorter tåla därför rikligare
kvävegivor vid F. än sena sorter. De gängse
gödselmedlen kunna i allmänhet användas,
dock böra åtminstone gurkor,
månads-smultron och tomater erhålla svavelsyrat
kali i stället för vanliga kalisalter. En
förgödsling med stallgödsel är förmånlig för de
flesta F. En del växter kvarstå på
växtplatsen från sådden till skörden, andra måste
tagas upp på hösten och övervintras i stukor
e. dyl. I så fall är det mycket viktigt att
stu-korna göras så små som möjligt och ej
täckas för tidigt och för rikligt och att
täck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
