Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försöksodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försöksodling
499
Fig. 1. Försök enligt radmetoden.
Fig. 2. Försök enligt blockmetoden.
Fig. 3. Försök enligt Flshers modifikation av
sehaek-brädemetoden.
Fig. 4. Försök enligt schackbrädemetoden.
cell. I verkligheten är denna
förutsättning aldrig uppfylld. Vid jämförelse mellan
försöksleden a och b kunde det därför
hända, att a hamnade på en mera bördig
parcell än b och på så sätt bleve otillbörligt
gynnad. För att råda bot på sådana
missförhållanden och för att göra en F. så
representativ som möjligt odlar man varje
försöksled på flera olika parceller, som
spridas över försöksarealen efter vissa
principer, som dels avse att vid beräkningen
av resultaten kunna eliminera den
variation, som förorsakas av ojämnheter i jorden
och dels att möjliggöra en matematisk
beräkning av, hur säkra de funna skillnaderna
mellan försöksleden kunna anses vara. —
En vanlig parcellanordning är prof. E.
Lind-hards (Danm.) radmetod (se fig. 1),
där parcellerna ligga i rad efter varandra,
och man helst vill ha ett udda antal
försöksled för att programenligt kunna
utföra beräkningarna. Vid ändarna av ett
försök enligt Lindhards radmetod lägges ett
antal extra parceller (antal försöksled
minskat med 1, dividerat med 2), s. k.
hjälpparceller, för att underlätta
beräkningen. En annan vanlig anordning är
den s. k. schackbrädemetoden (fig.
4), där alla försöksled förekomma en gång
i varje vågrät och varje lodrät parcellrad,
ordnade efter ett bestämt system och så,
att de med början på a komma i ordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
