Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gardenia - Gardoquia - Garneringskål - Garrya - Gartner - Garvarbark - Gasteria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Gardoquia—Gasteria
anfaller dem. Under varma och vindstilla
dagar avtagas fönstren, liksom ock under
lugna och varma nätter. Frampå hösten
inplanteras de unga plantorna i passande
krukor i god och näringsrik blandning av
lövjord, grästorvjord i lika delar och sand,
varpå de insättas i temp. växthus. Här
skötas de omsorgsfullt och hållas väl rena.
Blomknopparna avlägsnas, ty plantorna
äro ännu för små att tillåtas blomma. På
våren beskäras de något och utplanteras
ånyo, samt behandlas som förut nämnts.
Växa de nu bra, kunna de den kommande
vintern tillåtas blomma, men bäst är att ge
dem ännu en sommar att växa på. Först
tredje hösten är det därför lämpligast att
inflytta dem i 20—22° varmt hus, där de
blomma hela vintern. Plantor, som förökas
genom avläggning, vilket tillgår på
sedvanligt sätt, bli förr färdiga, men denna
förökningsmetod ger också ett färre antal
plantor. Efter avblomningen skötas
plantorna under våren och till nästa vinter i ett
temp. växthus och om sommaren i en
kallkast, besprutas flitigt och gödselvattnas
ofta. Odling av G. som snittblomma är
intressant och säkerligen lönande men
erfordrar ett särskilt växthus, vari plantorna
kunna utplanteras fritt i lavar.
Andra arter, som mera sällan odlas, äro:
G. amoe’na Sims, G. lu’cida Roxbg., G.
radi’cans Thunb. och G. thunbe’rgia L. G.
radicans, vars enkelblommande stamform
blommar på sommaren, har en fylld var.,
flore pleno, som är en av de mest lättdrivna.
Gardo^Quia Ruiz et Pav., syn. med
Cedro-nella.
Garneringskål, se Grönkål.
Gazrrya Dougl. (Cornaceae). Städsegröna
kallhusbuskar, av vilka G. elli’ptica Dougl.,
Kalif., odlas för sina vackra, läderartade,
elliptiska blad och långa hängen av gröna
hanblommor. Förökas genom ympning på
Aucuba japonica eller genom avläggning.
(Partner är den danska översättningen av
tysk. G ä r t n e r och eng. G a r d e n e r, och
har av någon anledning ibland upptagits i
sv. som ersättningsord för det sv.
trädgårdsmästare, ursprungligen
örta-gårdsmästare.
Garvarbark, helst från ek, var under en
lång tid ett inom växthus allmänt använt
ämne för varmlavar. Barken genomgrävdes
och lades upp i en lucker sträng, däri den
snart tog värme under sin
förruttnelseprocess. Utlagd i en av tegel uppmurad lave,
brukade den hålla en ofta mer än årslång*
särdeles jämn värme av 22—26°. Det är
alltjämt en känd sak att växter, vilkas krukor
nedsänktes i denna behagliga bädd,
utvecklade sig särdeles vackert. Särskilt alla
ma-rantacéer, palmer, en del aracéer och många
andra nådde en prakt, som de sällan erhålla
i nutida genom rörledningar ofta ojämnt
uppvärmda och ojämnt fuktiga jordbäddar.
Gaste’ria Duval (Liliaceae), Sydafr.
Omkring 45 arter suckulenta, ofta intressant
formade växter, närstående Aloe.
Uppdragas, behandlas och användas som dessa. De
båda släktenas arter äro mycket ofta
synonyma och förekomma i samlingar än under
det ena, än under det andra släktnamnet. De
ha mycket hårda och tjocka blad,
regelbundet motsatta eller solfjädersformigt ställda
det ena tätt på det andra, sällan
rosettställ-da, mörkt gröna eller grågröna, i regel
punkterade eller fläckiga av gråvita eller vita
teckningar eller vårtor. Blommorna äro
samlade på långa, ofta slaka stänglar i
ensidiga klasar, rörformiga, ofta med en snett
biåsaktig ansvällning vid basen. Färgen
hos blommorna är i regel orange-rosa med
grönt och vitt i kanterna. Karakteristiska
för släktet äro: G. carina’ta Haw. (A’loe c.
MilL). Bladen spiralställda, trekantiga,
lan-settlika, 12—15 cm. långa, mörkt gråaktigt
gröna med vita vårtor och oregelbundna
tvärränder. G. Ifngua Berger (G. di’sticha
Haw.) är mera lik en Aloe med breda,
tunglika, relativt tunna blad, grågröna med
små gråvita plättar samlade i oregelbundna
tvärband; bladkanterna äro fint tandade.
G. ni’tida Haw. Bladen samlade i täta
ro-settställda spiraler, brett lansettlika,
tillspetsade, glatta, glänsande, otydligt
vitfläckiga, helbräddade. Blommorna
scharlakansröda. G. pulchra Haw. (A’loè obli’qua
DC.). 20—30 cm. hög; tätt ställda,
svärdlika, ojämnt trekantiga, smalt och långt
spetsiga mörkgröna blad med täta vita
fläckar. Rikblommig med röda, grönstrimmiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
