Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grindar - Grindelia squarrosa - Griselinia - Grundmur - Grundstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Grindar—Grundstam
Grindar. Placering av G. är dels beroende
av terrängförhållanden, dels av inom städer
och stadsplanerade områden givna
förordningar och byggnadsbestämmelser, kanske
olika för olika gator och kvarter.
Ett grindparti får icke bryta sig ut från
omgivningen och bli något helt
självständigt. I en skogsbacke kunna såväl stolpar
som grindar göras i naturträ, förutsatt att
byggnadens karaktär, om den ligger inom
synfältet, tillåter detta. Av naturliga grenar
hopfogade grindar, som vill låta påskina att
grenarna vuxit så samman, ha visserligen
det originellas prägel, men äro föga
konstnärliga. Färgsättningen för naturträ bör
inskränka sig till en impregnering mot röta.
En kullerstensmur avslutas lämpligen med
stolpar av samma material och här kunna
såväl järn- som trägrindar ifrågakomma.
Även i den fogade muren användes till
stolpar samma material eller grovhuggen
granit i ett stycke. I lämplig överhöjning
uppbära dessa en eller ett par järngrindar. Till
staket av smidesjärn eller flätverk äro
såväl järn som profilhuggna granitstolpar
användbara och själva grindmaterialet
ut-göres bäst av järn. Där häck eller
övervuxna trådstaket få tjänstgöra som
gränsskydd kunna såväl trä- som järnstolpar
komma till användning och grindmaterialet
kan också variera med hänsyn till
omgivningen. Till grindstolpar i betong eller
konststen böra endast järngrindar användas.
Däremot bör för ett trästaket endast
trästolpar ifrågakomma. M. K.
G-rindeÜa squarro’sa Dunal (G.
grandi-flo’ra Hook.) (Compositae), Nordam.
Flerårig, 60 cm. hög växt med 3 cm. breda,
klibbiga blomkorgar, vilkas strålblommor äro
gula. Kan användas på torra och soliga
platser. Förökas genom delning.
Griseli’nia Forst. (Cornaceae), Nya Zeel.
6—7 arter, sällan odlade buskar. Som
deko-rationsväxt för kallhus förekommer någon
gång den städsegröna G. littoraTis Raoul,
med glänsande, 5—10 cm. långa blad och
obetydliga blommor. G. förökas genom
rotskott och växer frodigt i fet jord. Ställes
utomhus under sommaren.
Grundmur uppföres som underlag för
växthusväggar, terrassmurar, trappor o. s. v.
Dess utförande är bl. a. beroende av
grundvattnets (se d. o.) läge jämte markdjup till
fast botten. Är grunden dålig gives G. ett
fundament som förstärkning. Detta kan ske
genom påförande av skärvsten eller
tillsättning av cement. G. neddrages till frostfritt
djup, vilket varierar i olika landsändar och
på skilda underlag. För s. Sv. bör c:a 80 cm.
beräknas, i n. minst 1,20 m. De uppschaktade
grundgravarna och markens bärighet
under-sökes och först när grundbotten godkänts
får grundläggningen påbörjas.
Den belastning, för vilken olika underlag
tål att utsättas, är varierande. Beroende på
mäktighet och eventuella sprickor är det
tillåtet att belasta:
kg pr cm2
granit ...........................30 —60
pinnmo i fast lagring............ 7 —10
grus ............................. 4 — 6
minst 3 m. tjockt lager tät sand
utan vattenådror och i fast skikt 2,5— 6
3—4 m. tjockt lager torr, styv
lera ........................... 2,5— 5
torr märgel...................... 1,2— 2,8
våt lerjord ..................... 1,5— 2,0
lerblandad sandjord, fet eller våt
lera, fin sand o. dyl............. 0,5— 1,5
matjord, mossjord, flytsand, torv,
slamm ......................... 0
M.K.
Grundstam eller underlag kallas den planta,
på vilken en del, en kvist eller en knopp,
av en annan närbesläktad växt anbringas
genom förädlipg (avsugning, ympning eller
okulering, se d. o.). I trädskolorna
förädlas ett stort antal varieteter och sorter,
som icke äro fröbeständiga och som icke
heller lämpligen kunna förökas på annan
vegetativ väg, ss. genom avläggning eller
sticklingar (se d. o.). Förädling användes
även för att fortare få fram nya plantor
än genom förökning på annat sätt. Rosor,
storblommig syren, dubbelblommande
pryd-nadsträd, hängträd av olika slag etc. äro
sådana, som lämpligast förökas genom
förädling på närbesläktad G., men framför allt
höra fruktträden till dessa och här är
frågan om lämpliga G. av allra största vikt.
Fruktsorterna äro trädgårdsformer, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
