Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemigraphis - Hemionitis - Hemiptelia Dawidii - Hemitelia - Hemtrevnad - Hepatica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Hemionitis—Hepatica
Hemerocallis hybrida ”Mrs Perry”. Gbgs Trädg.-för.
Foto Hzn.
i varmhus H. colora’ta Hallier f. (Rue’llia c.
Blume), Java. Bladen motsatta, äggrunda,
vid basen hjärtlika. Hela bladet är på
översidan blåviolett, på undersidan rödaktigt
violett. Blommorna vita och sitta i
topp-ställda greniga klasar, omgivna av
grönaktiga högblad. Användbar till amplar eller
till friplantering i varmhus under större
växter. Andra arter äro H. drymo’phila
Diels. och H. repa’nda Hallier f.
H. förökas genom sticklingar samt växa
villigt i vanlig god jordblandning för
varmhusväxter.
Hemigraphis colorata. Gbgs Trädg.-för. Foto Hzn.
Hemioni’tis L. (Polypodiaceae), trop.
Centralam. 7 arter vackra ormbunkar, av vilka
H. corda’ta Hook. et Grev. (H. arifo’lia
Moore), Ind., har hela, något håriga,
hjärtlika blad. H. palma’ta L., Västind., har blad
som likna ett stort smultronblad, på
upprätta skaft. En särdeles intressant och
vacker ormbunke för varma växthus. Om
odling, se Ormbunkar.
Hemiptenia Dawfdii Planch. (Ulmaceae),
n. Kina, är en storväxt buske med blad och
blommor som hos våra almar. Vinteröm
även i s. Sv.
Hemite’lia Br.(Cyatheaceae). Ett antal med
Cyathea närbesläktade, föga från varandra
skiljbara stamormbunkar i trop. Austr., As.
och framför allt Am. Den i odling mest
kända är H. cape’nsis R. Br., Sydafr. och ö.
Bra-sil. Stammen blir 4 m. hög och rätt smal
samt bladkransen relativt fåbladig; bladen
2—2,5 m. långa, 0,5—1 m. breda, tre gånger
pardelade. Om odling, se Ormbunkar.
Hemtrevnad, se Helxine.
Hepa’tica L. (Ranunculaceae), blåsippa.
3 arter allmänt förekommande i Eur., Sibir.
och Nordam. Mycket uppskattade
vårblommor. Användas på stenpartier, vårrabatter,
backsluttningar o. s. v. samt trivas bäst i
lös, humusrik jord och i halvskuggigt eller
skuggigt läge. H. acutiToba DC., Nordam.
Liknar vår vanliga eur. blåsippa men har
mer spetsflikiga blad och blekare blommor,
samt synes vara mer ömtålig i odling. H.
angulo’sa DC. (Anemo’ne a. Lam.), Ung.
Bildar stora tuvor av 3- till 5-flikiga, något
mjukhåriga, naggade blad, som i regel
övervintra och först försvinna frampå
våren; blommor stora, intensivt lysande blå;
var. alba, vit, svagväxande; var. ro’sea,
rosafärgad, även svagare än huvudarten.
H. triToba Chaix. (Anemo’ne Hepa’tica L.),
Mellaneur., vår vanliga blåsippa. Bladen
treflikiga, helbräddade, mera sällan
övervintrande, blommorna lysande mörkt
himmelsblå. Var. alba har vita; var. flore pleno,
dubbla, var. rubra, rosenröda, var. rubra
fl. pl., dubbla rosenröda blommor, o. s. v.
Samtliga blomma i regel något senare än
föregående art och komma upp med flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
