Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heracleum - Hereroa - Herkulesört - Hermannia - Hermione - Hermodactylus tuberosus - Herniaria cinerea - Hertia cheirifolia - Hesperaloë - Hesperis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Hereroa—Hesperis
Heracleum pubescens M. B., Mindre As.
liga på undersidan; juli—aug. H.
villo’-sum Fisch. (H. gigante’um hort.), Kaukas.
1,5—2 m. hög med 3 gånger parflikiga, på
undersidan starkt luddiga blad,
vitblom-mande; aug.—sept. Andra dekorativa arter,
som odlas, äro H. lehmannia’num Bnge och
den i Sv. vildväxande H. sibfricum L., som
dock är skäligen obetydlig i jämförelse med
de övriga. H. trives bäst i mustigt
näringsrik jord, såväl i sol som halvskugga. H.
förökas genom frö, som helst bör sås genast
efter skörden på den plats där
plantorna skola stå för framtiden. Fröplantorna
äro dock, trots sin långa pålrot, icke svåra
att i sitt första år flytta från en plats till
en annan, i synnerhet om de som små ha
blivit omskolade.
HereToa N. E. Br., syn. med
Mesembryan-themum, vissa arter.
HerkuIeSÖrt, se Heracleum.
Herma’nnia L. (Sterculaceae), Kap,
Nord-am. Omkring 140 arter, även under namn
Mahe’rnia L. beskrivna vedväxter. De
odlade arterna äro småbuskar med små
klocklika röda och gula blommor, som komma
fram i stor mängd under hela sommaren.
Bladen äro talrika, smala, sågade eller
svagt flikiga. Någon gång odlas i
samlingar: H. decu’mbens Willd. med krypande
växtsätt och gula blommor; H. diffu’sa L.
med röda blommor; H. glabra’ta L. f. (H.
odora’ta Andr.) med gula, doftande
blommor samt H. grandiflo’ra Ait. med tegelröda
blommor. H. förökas genom sticklingar och
planteras i lätt, näringsrik jord. De böra
toppas in för att få en vacker och jämn
form. H. grandiflora övervintras i
halv-varmt växthus, de övriga i ljust kallhus.
Hermio^ie Salisb., syn. med Narcissus, vissa
arter.
HermodazctyluS tubero’sus Salisb.
(Irida-ceae), Medelhavsl. En flerårig,
svärdslilje-lik växt med smala, trekantiga blad och
mörkt purpurfärgade, inuti gulgröna
blommor, tidigt på våren. Är icke härdig nog för
stenpartiet ens i Sydsv. och bör därför
övervintras frostfritt i krukor. Kan drivas
till blomning redan i febr, i kallhus
tillsammans med Iris reticulata, Galanthus o. dyl.
vårväxter.
HemiaTia cine’rea DC. (Caryophyllaceae),
Sydeur., är en krypande, liten, ettårig,
gråaktigt hårig växt med obetydliga blommor.
Jämte den inhemska arten H. glabra L.,
knytling, som är glatt och grön, användes
den på stenpartier, där den sås på
växt-platsen.
Hc/rtia cheirifo’lia O. Ktze (Othonno’psis c.
Benth. et Hook.) (Compositae), Algier.
Sällan odlad växt med nedliggande grenar och
något köttiga blad samt små gula
blomkorgar. Liknar i mycket den mer kända
Othonna crassifolia och odlas liksom denna
i amplar i kallhus och boningsrum.
Hespera’loe Engelm. (Liliaceae) äro
Aloe-lika växter i s.v. Texas och n. Mex., mycket
sällan odlade.
He’speris L. (Cruciferae), Eur., As.
Omkring 20 arter ett- eller fleråriga, upprätta,
håriga örter. Bladen enkla, äggrunda eller
avlånga, spiralställda. Nedannämnda äro
rabattväxter och planteras bäst för sig själva
i blandade olika nyanser av rosa och violett
med några vita här och var. H. MatronaTis
L., aftonviol, nattviol. Eur. (förvildad i Sv.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
