Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heterocentron - Heterotrichum macrodon - Heuchera - Heucherella tiarelloides - Heurnia - Hevea - Hibbertia - Hibiscus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Heterotrichum—Hibiscus
cu’mbens Naud., Schizoce’ntron e. Meissn.),
Mex. Nedliggande, mattbildande växt med
trinda, rotslående grenar och ovala,
mörkgröna blad. De 2 cm. breda blommorna äro
vackert klart purpurröda och framkomma i
nästan oavbruten följd från vår till
senhösten. Vacker som ampelväxt. H. ro’seum A.
Br. (H. mexica’num Naud., Hee’ria ro’sea
Triana), Mex. Omkring 30 cm. hög växt med
skarpt fyrkantiga grenar och avlånga,
djupt gröna blad, avsmalnande mot skaftet.
Blommorna ljusröda, 2 cm. stora, i
topp-ställda vippor, hela hösten och förvintern.
H. odlas som Cen tradenia (se d. o.).
Hetero^trichlim ma’crodon Planch
(Octo-me’ris m. Naud.) (Melastomaceae), trop.
Am. En av släktets 10 arter. Omkring 1 m.
hög buske med 15—30 cm. långa, 10—20
cm. breda, ojämnt stortandade vackert
gröna blad, vilka som yngre äro mjukt
silkes-håriga och ha 7—9 karakteristiskt
markerade nerver. H. odlas i varmhus som Miconia
men är mindre ömtålig än denna.
He’uchera L. (Saxifragaceae), alunrot.
Omkring 30 arter tuviga örter med vackra,
rundat hjärtlika, naggade, oftast något
mar-morerade eller gråfläckiga, långskaftade
jordblad och 30—40 cm. höga, eleganta
blomstänglar, uppbärande små, i greniga
klasar samlade, klockformiga blommor i
skärt, rött, vitt eller grönvitt.
Huvudsakligen odlas arten H. sanguinea som
stenparti- och infattningsväxt samt till snitt.
De övriga arterna ha ej så lysande blommor
men äro trevliga stenpartiväxter. H.
brizoi’-des hort. (H americana X H. sanguinea).
Blomstänglarna ända till 50 cm. höga,
greniga, med små, mörkt rosafärgade blommor
i rika mängder. Bladen brunådrade; juli—
sept. H. gracfllima hort. Hybrid av samma
föräldrar. Rikt greniga stänglar med små
ljust och fint rosafärgade blommor; juli—
sept. En mängd namnformer odlas. Båda
dessa arters blomsamlingar påminna livligt
om blommorna hos vissa gräs. H. rube’scens
Torr., mell. Nordam. Blomstänglarna ända
till 50—60 cm. höga, fint greniga,
blommorna små, grönvita och påminna även om
ett blommande gräs; juli—aug. H.
sangui’-nea Engelm., Nya Mex. Den värdefullaste
och mest storblommiga arten, av vilken
fin
nas former, som dock ej alla äro klara i
färgen. Bladen svagt gråådrade, blommorna
lysande karminröda, tätt samlade på föga
förgrenade stänglar — en gren av en dylik
stängel skulle man kunna likna vid en
konvaljstängel, men med mörkt blodröda
klockor; maj—juli. Var. alba, vita blommor; var.
ma’xima, storblommig, röd; var. ”Pluie de
Feu”, storblommig, den mest lysande
blodröda; var. splendens, mycket mörka
blommor; var. zabelia’na, ljust rosafärgade
blommor uppburna av styvt upprätta stänglar.
H. förökas såväl genom delning som genom
frösådd i fat och trivas i all god, ej för tung
trädgårdsjord i öppet och fritt läge.
Heucherella tiarellofdes Whn.
(Saxifragaceae) är en rätt vacker, oerhört rikblommig
hybrid mellan Heuchera sanguinea och
Tiarella macrophylla, med ljusgröna,
ådrade blad och en mängd ljusröda, hos var.
alba vita, små blommor tidigt på våren.
Plantorna böra omplanteras ofta.
Heu’rilia R. Br., se Huernia.
He’vea Aubl. (Euphorbiaceae). Ett antal
starkt mjölksaftiga, sydamerikanska träd,
av vilka beredes kautschuk. Ur saften av H.
brasilie’nsis Muell., som stundom odlas i bot.
samlingar av trop. gagnväxter, har man
nyligen framställt ett kraftigt
växtnäringspre-parat, fantastex, innehållande
hormoner, vilka jämte tillsatta mineralsalter lära
befrämja örtartade växters utveckling i
hittills oanad grad.
Hibbe’rtia Andr.(Dilleniaceae), Austr. Över
100 arter städsegröna buskar, några
slingrande, med glänsande blad och stora,
ensamma gula blommor. H. denta’ta R. Br.
Slingrande, med 5 cm. långa, sågade blad
och 5 cm. stora blommor i maj—juni. H.
vohfbilis Andr., meterhög, något slingrande
men kan genom beskärning bli buskformig.
Bladen omvänt äggrunda, blommorna stora,
illaluktande och framkomma hela
sommaren. H. förökas genom sticklingar och
planteras i sandig ljung- och grästorvjord, samt
övervintras i 6—7° värme.
Hibi’SCUS L. (Malvaceae). Nära 200 arter
mer eller mindre håriga, sällan glatta, trop.
örter, buskar eller träd, med stora blommor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
