Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hydrangea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Hydrangea
vändas till sticklingar. Med de i jan.—febr,
satta sticklingarna avses att frambringa
greniga och buskiga exemplar. För att få
enstämmiga exemplar med en enda stor
blomflock sättas sticklingar först i maj—
juni. Samtliga dessa plantor äro ämnade
för drivning det kommande året. Så snart
sticklingarna fått rötter, inplanteras de i
3"-krukor i god, humusrik lövjord, litet
grästorvjord och sand och ställas, antingen
nedsänkta i varma lavar, eller i brist härpå
på bord i 20° varmt växthus, där de
besprutas och hållas i sluten luft samt skuggas.
Sedan de hämtat sig efter inplanteringen,
luftas de rikligare och skuggas mindre, men
värmen hålles lika hög. När krukorna äro
väl genomrotade omplanteras till 5 "-krukor.
Det är nu av allra största vikt att
jordblandningen blir riktigt sammansatt. Hortensior
tåla icke alkalisk jord, av vilken deras blad
bli bleka (se nedan). De tåla sålunda icke
kalk, utan föredraga sura jordsorter ss. ren
ljungjord och ren, kalkfri grästorvjord. En
god blandning för krukhortensior är sålunda
8 delar ljungjord, 2 delar grästorvjord, 1 del
strid, vit sand och 1 del väl förmultnad ren
kogödsel. Denna jord tillblandas synnerligen
omsorgsfullt några dagar i förväg och
tillsättes under blandningen med följande:
1 kg. benmjöl, 0,5 kg. hornspån och 100 gr.
svavelsur ammoniak till varje hl. jord.
Plantorna ställas upp på ljusa bord i
växthus med 15—18°, luftas mer och mer och
ställas, så snart ske kan, ut i bänkar. Då
de nya rötterna börjat visa sig, toppas
skotten. Toppningen sker omedelbart över
två friska och starka blad och kan
upprepas på nyutvuxna skott, dock ej senare än
i juli, emedan de därefter utväxande
skotten ej hinna mogna, innan hösten kommer.
Allteftersom väderleken blir mildare, luftas
rikligare, till sist läggas fönstren upp på
omstjälpta 6"-krukor, och slutligen
avlägsnas de helt och hållet om nätterna, men
läggas åter på om dagarna under
sommaren. Plantorna beskuggas lätt så att solen
ej bränner dem. Kraftigt växande sorter
eller eljest starka exemplar tarva en ny
omplantering i juli omedelbart efter sista
toppningen. Jordblandningen bör då vara
densamma. När skotten vuxit fullt ut och
de enstämmiga fått 5 å 6 starka bladpar,
vattnas ej mer än som är nödvändigt för
att hålla bladen friska och spänstiga,
överflödig vattning göra skotten mjuka
och omogna. Näi’ frosten kommer insättas
de i lämplig frostfri lokal, ett s. k.
bakskjul eller en djup kast, som kan hållas
frostfri. Man kan ock med stor fördel lägga
ner plantorna i det fria på torrt läge, där
jorden består av lös sandmylla. De täckas
här helt och hållet med jord, som skyddas
från att frysa till, och intagas därifrån
direkt till drivningen. Huvudsaken är att
plantorna så bevaras, att deras knoppar
ej skadas av frost, fukt eller mögel, och att
de ej stå dragigt. — Drivningen av så
uppdragna och behandlade hortensior kan börja
redan i dec. De inflyttas då portionsvis med
jämna mellanrum och ställas upp på bord
i växthus med 15—18° värme. De skötas
noga och glesas mer och mer isär,
allteftersom de växa ut, så att de få en rund och
vacker form och behålla sina blad ända
nedifrån. Ju rikligare plats varje planta
får, så att ljuset når den från alla sidor,
ju vackrare blir den. De behöva under
denna tid rikligt med vatten och
översprutningar dagligen samt frisk och ren luft.
Då blomknopparna börja utveckla sig,
upphör besprutningen, men vattningen måste
omsorgsfullt skötas, även upprepade gånger
med gödselvatten. För solen skuggas, men
ej mer än nätt och jämnt för undvikande
av solbränna. Skotten uppbindas, så att
plantan får en jämn och vacker form, vilket
bör ske innan blommorna slå ut.
För att få en vacker b 1 å f ä r g hos
hortensior väljer man först ut sorter med vita
eller mycket svagt rosafärgade blommor,
de djupt rosafärgade eller karminröda
sorterna bli nämligen mer gråaktigt gredelina
än renblå. Den blå färgen framställes hos
blommorna genom att bitar av alun
inblandas i jorden, vilket dock icke alla sorter tåla
vid eller genom att plantorna allt från
drivningens början vattnas med alunvatten, 1
kg. alun till 100 1. vatten.
Under de senare åren ha en del nya
franska och framför allt tyska hortensiasorter
kommit i marknaden, vilka utmärka sig
genom ett samlat och lågt växtsätt och i
flera fall synnerligen klart färgade
mörkröda blommor. Jämte en del äldre
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
