Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabbeleka - Kadsura - Kaempferia - Kakaoträdet - Kaki - Kaktusodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
Kabbeleka—Kaktusodling
Kabbeleka, kabbelök, se Caltha.
Kadsu’ra Juss. (Magnoliaceae). Av släktets
fåtaliga arter odlas någon gång i kallhus
den slingrande busken K. japo’nica Dun.
(Uva’ria j. L.), Jap. Lansettlika blad och
gula, vita eller rödaktiga blommor, med
purpurröda skaft från bladvecken.
Kaempfe’ria L. (Zingiberaceae). Omkring
50 arter i trop. As., många vackert
brokbladiga, alla med tjockt köttiga rötter. K.
Gilbe’rtii Bull, Ostind. Stamlös art med
avlångt ovala, mörkt gröna, vitkantade blad,
som skjuta upp direkt från rotstocken.
Blommorna purpurröda och vita. K. orna’ta N. E.
Br., Borneo, bildar yviga stånd av långa,
mörkgröna blad, vilka ha en bred silvervit
strimma i mitten och gulvita teckningar
samt vinröd undersida. K. rotu’nda L. (K.
longa Red.), Himal., Ceyl. Bladen, som
komma efter blomningen, äro upprätta, stora,
upptill vitbrokiga, nedtill och på undersidan
rödaktiga. K. odlas och förökas som
Cala-thea (se d. o.) i allt med undantag för den
vilotid som K. bör ha under vintern, sedan
bladen vissnat ned. De skola då under ett
par månader hållas torra och något svalare
och för övrigt skötas ungefär som H e d
y-c h i u m (se d. o.).
Kakaotriidet, se Theobroma.
Kaki, se Diospyrus Kaki.
Kaktusodling. Kaktéernas naturliga
förökning försiggår genom frö men även till
en del genom frivillig delning, som sker
genom avfallna små sidoskott, vilka rulla i väg
■och slå rot någonstans på längre eller
kortare håll från moderväxten. Odlade kaktéer
förökas därjämte genom sticklingar och
somliga, vilka i odling ha svårigheter att
bilda rötter och växa, förökas genom
ymp-ning på starkväxande andra sorter.
Förökning: 1. Frösådd. Ännu för
25—30 år tillbaka var det mycket svårt att
erhålla gott kaktusfrö. Det lilla, som
ut-bjöds i handeln var förlegat och av ringa
grobarhet. Nu finnes förträffligt frö att
köpa inom landet, frö, som skördats under
normala förhållanden i växternas
hemländer, och som därför icke blott är grobart
utan också förekommer i relativt rikligt
urval. Fröet sås i febr.—mars i krukor, fyllda
till % med skärv och därpå ett lager små
träkoisbitar samt till sist upp till randen
med finsållad jord. Så snart de första nålfina
små taggarna visa sig mellan hjärtbladen
omskolas småplantorna i nya krukor, fyllda
på samma sätt. Småplantorna böra stå
mycket ljust i ren, frisk luft och en värme av
c:a 20°. Upprepade omskolningar äro till
sist av nöden i trälådor, fyllda med något
kraftigare jord, och alltjämt synnerligen väl
dränerade. I dessa lådor övervintras
plantorna första året. Nästkommande vår
insättas de mest försigkomna i l"-krukor,
vilka sänkas ned i stora lådor och ställas på
samma ljusa och varma plats nära glaset.
De övriga småplantorna omskolas ett par
gånger till, innan de komma i krukor.
2. Sticklingar avskäras med en skarp
kniv så att sårytan blir glatt och jämn.
Därpå läggas de på en luftig och ljus plats
för att torka, vilket tar olika tid för olika
sorter och grovlekar. Sårytan bör vara
lagom torr, så att den ej blöder men får å
andra sidan ej heller bli så förtorkad, att
den skrumpnar. Sticklingarna sättas i en
blandning av torvmull och sand, och den
fördjupning, i vilken de sättas ned, bör
fyllas med väl urluftad och rentvättad vit sand
för att förhindra röta i snittsåret. Nyttigt
är ock att gnida in snittytan med
pulveri-serat träkol. Långa och gängliga
sticklingar av Cereus eller tunga bitar av opun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
