Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krusbär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Krusbär
Krusbärsmjöldagg.
de am. sorter, småfruktiga och
mjöldaggs-fria äro: ”Champion” och ”Smith”, med
gulgröna bär, medeltidiga; ”Mountain”,
med små röda bär, sen; ”Red Jacket”, med
medelstora, mattvioletta bär, medeltidig.
Th.
Sjukdomar. Amerikansk
krus-b ä r s m j öldagg (Sphaerotheca mors
uvae) bekläder skottspetsar och bär med ett
vitt och mjöligt, senare brunt, filtartat
hölje. Bekämpas genom besprutning med
utspädd formalin (1: 40) innan
vinterknopparna börja öppna sig; om mjöldagg
ändock visar sig, besprutas den lövade busken
med svagare formalin (1: 150) eller 7 %-ig
såplösning. Buskarna böra ha fri växtplats
och ej få växa för tätt; svårt angripna
skott bortklippas på vintern och brännas.
Gödsla ej ensidigt med kväve; tillför kali
och, om markreaktionen är sur, kalk.
Sorten ”Scania” är mycket motståndskraftig.
På bladen bildar den europeiska
krusbärs-mjöldaggen (Microsphaera grossulariae) en
gles vit beläggning. Sjukdomen saknar
betydelse. Bladfallsjuka (Pseudopeziza
ri-bis). Talrika små bruna bladfläckar, som
efter hand sammanflyta, så att större
bladpartier torka; bladen visa benägenhet att
avfalla. Man bör senast på hösten hopsamla
och bränna de fallna bladen; kort efter
löv-sprickningen (dock ej under blomningen)
besprutas med 1 %-ig bordeauxvätska;
be-sprutningen upprepas vid behov.
Blad-fläcksjuka (Mycosphaerella ribis).
Brunkantade, i mitten vita bladfläckar.
Bekämpas som föregående. Vissnesjuka
(jfr d. o.). Enstaka grenar eller hela busken
vissnar; mörkfärgning av veden kan
iakttagas på tvärsnitt vid basen av grenarna.
Enstaka angripna grenar böra avskäras så
långt ned som möjligt; vid mera
omfattande angrepp bör busken uppgrävas och
växt-platsen genomdränkas med formalin. R ö d
-vårtsjuka (se d. o.).
Krusbärs-skålrost (Puccinia caricis). På blad och
bär uppsvällda, gula eller röda fläckar, vilka
bära små insänkta skålar med vitaktig kant
och gulrött, puiverartat innehåll. Skålrosten
tillhör en värdväxlande rostart med övriga
utvecklingsstadier på starr (Carex).
Utdik-ning av närliggande sankmarker motverkar
sjukdomens uppträdande. Krusbärsticka
(Fornes ribis) vållar invändig röta i
stammarna, på vilkas nedre del rostfärgade,
kon-solformiga fruktknoppar frambryta.
Bekämpas som vissnesjuka. Silverglans
och Honungsskivling (se d. o.).
Th. Lfs.
Skadedjur. Krusbärskvalstret
(Bryobia praetiosa) är ett ovalt, kullrigt
spindeldjur av röd färg och knappt 1 mm.
långt. Djuren lägga små röda ägg i
skottspetsarna under där befintliga knoppfjäll
eller i ojämnheter på barken. Tidigt på
våren kläckas äggen, och kvalstren angripa
då krusbärsbuskarnas nyss utslagna blad.
Genom djurens styng i dessa förbytes den
gröna färgen småningom i grå, enär de
gröna klorofyllkornen förstöras. Till sist
kunna bladen helt vissna. Redan i juni
månad äro kvalstren fullvuxna och lägga då
i sin tur ägg, vilka övervintra.
Krusbärskvalstret är ett allmänt skadedjur i s.
delarna av Sv. Som medel mot detsamma
användes företrädesvis svavelkalkvätska: före
knoppsprickningen 1 del på 3—5 delar
vatten, efter densamma 1 del på 35 delar vatten.
Bepudring med svavelpreparat,
sommarbe-sprutning med nikotinhaltiga vätskor eller
vinterbesprutning med
fruktträdskarboli-neum (c:a 8 %) kunna även ge gott resultat.
Krusbärsmottet (Zophodia
convolu-tella) är en liten fjäril, vars larver leva av
krusbär eller vinbär. De äro gulgröna med
glänsande svart huvud och bli c:a 20 mm.
långa. De äta sig in i bären och gå stundom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
