Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lamproconus - Lantana - Lapageria rosea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lamproconus—Lapageria
205
Lamproco’llUS Lem., syn. med Pitcairnia.
Lanta’lia L. (Verbenaceae), lantana. Över
50 arter buskar i trop. Sydam, och några i
trop. Afr. och Ostas. Bladen äro motsatta
eller tre i kransar och sträva; de ofta klart
färgade små blommorna sitta i huvudlika
ax. Hela växten har en egendomlig stark
lukt. L. Ca’mara L., trop. Am., har
kort-håriga, ofta något taggiga grenar och
tämligen tjocka, spetsigt ovala, tandade blad.
Blommor i täta, platta huvud, vid
öppnandet gulaktigt rosa, sedermera orange- eller
scharlakansröda. Hos var. cro’cea äro
blommorna svavelgula, övergående till saffran;
var. mixta har de yttre blommorna i flocken
gulaktiga, övergående till saffran och
lackrött, de inre höggula eller orangeröda; var.
miita’bilis har välvda, nästan klotrunda
blomsamlingar med från gult till rosa och
violett skiftande blommor; var. ni’vea har
vita blommor, som övergå till blått, och var.
sangui’nea har blommor, som vid
öppnandet äro saffransgula men övergå till lysande
rött. L. involucra’ta L., Västind., har
fyrkantiga grenar, vilka liksom bladen äro
gråaktiga. Blommorna sitta i runda samlingar
och äro ljust lilafärgade med orangegult
svalg, välluktande. L. sellowia’na Link et
Otto, Sydam., är en låg, tät halvbuske med
trinda, håriga, nästan nedliggande grenar.
Blommorna i stora samlingar, ljust
purpurvioletta. Såväl grupp- som ampelväxt. L.
trifolia L. (L. a’nnua L.), trop. Am., är en
halvbuske med sexkantiga, håriga grenar
och vita blommor med gult svalg, vilka sitta
i korta ax. Av samtliga ovannämnda arter,
särskilt L. Camara med varieteter, ha en
mängd skönblommande trädgårdsformer
dragits upp, vilka nog äro mer odlade än
arterna. Av sådana, gående under namn L.
hy’brida hort., kunna som exempel nämnas:
”Général Jacqueminot”, lysande blodröd;
”Incendie”, eldröd; ”Soleil d’Or”, guldgul,
m. fl.
L. användas dels som gruppväxter, dels
för odling i krukor och dekorering av
verandor, kallhus o. s. v., där de blomma från
högsommaren till långt frampå hösten. De
förökas genom sticklingar, vilka tagas på
våren av unga skott med vidsittande klack
och sättas i varm bädd. När de slagit rot,
Lapageria rosea. Gbgs Trädg.-för. Foto Isaksson.
inplanteras de i småkrukor i starkt
sand-blandad lövjord och ställas ut på varm
bänk, hållas i sluten luft och vattnas
försiktigt. Väl rotade omplanteras plantorna i
större krukor i en blandning, som bör bestå
av två delar grästorvjord, en del gammal
gödsel och rikligt med sand. De hållas
fortfarande i bänk men luftas nu mera samt
besprutas ofta för att hålla bort rött spinn,
som eljest gärna angriper plantorna, och
som just gör, att odlingen av L. är rätt
besvärlig. Plantorna intoppas och omplanteras
ytterligare, så att de bli buskiga och
välfor-made. Efter blomningen övervintras ett
antal plantor i halvvarmt hus för förökning
och hållas där tämligen torra tills de börja
växa igen frampå våren.
Lapageria ro’sea Ruiz et Pav. (Liliaceae),
Chile. Denna skönblommande slingerväxt,
släktets enda art, är en städsegrön,
vedar-tad buske med långa, rankande, trinda
grenar, strödda, läderartade, spetsigt
äggrunda blad och rakt nedhängande, stora
klocklika, vaxartade blommor, som äro mjukt
rosafärgade. Var. albiflo’ra har mjölkvita
blommor, var. Ilsema’nnii mycket stora,
lysande rosenröda, och var. supe’rba lysande
karminröda blommor. L. planteras fritt i
50—60 cm. djupa bäddar eller stora lådor
(eventuellt tunnor), fyllda med god och
mycket porös blandning av en del
grovhac-kad grästorvjord och en del ljung jord, en
del lövjord och rikligt med strid, vit sand,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
