Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lithops - Lithospermum - Litorella lacustris - Littonia modesta - Livistona - Livsträd - Ljung - Ljusbehandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
Lithops—Ljusbehandling
Livistona chinensis. Gbgs Trädg.-för. Foto Isaksson.
Lithops Dinter et Schwantes är ett ur
Me-sembryanthemum avskilt släkte,
omfattande en del bladlösa och köttiga arter, ss. M.
pseudotruncatellum, m. fl.
Lithospe’rmum L (Borraginaceae). Mer än
40 arter på n. halvklotets temp. områden.
Fleråriga örter eller halvbuskar för
stenparti. L. diffu’sum Lag. (L. frutico’sum
Brot., L. prostra’tum Lois.), Mellaneur.,
Kaukas. i bergskogar. Nedliggande,
städse-grön halvbuske med styvhåriga stjälkar
och oskaftade, smalt lansettlika, sträva
blad. Blommorna mörkblå med violett. L.
purpu’reo-coeru’leum L., Mellaneur. 30 cm.
hög med bågformigt böjda vegetationskott
men upprätta, blombärande skott.
Blommorna äro först mörkt rosafärgade, därpå
blå-aktiga eller indigoblå och till sist
purpur-färgade; juni—juli. L. förökas genom
frösådd, delning och sticklingar. Den första av
här nämnda arter skyr kalk; den sista
föredrar lätt kalkhaltig jordmån på skyddad och
solig plats på stenpartiet.
Litore’lla lacu’stris L. (Plantaginaceae) är
en i Nord- och Mellaneur. förekommande
sumpväxt, någon gång odlad i akvarier.
Förökas genom delning.
Litto’nia mode’sta Hook. (Liliaceae),
Sydafr. Den enda odlade av släktets 4—5 arter.
Klätterväxt med kransställda, oskaftade,
lansettlika blad med klängen, samt gula
blommor i bladvecken. Var. Ke’itii har större
blommor och är mer rikblommig än arten.
Odlas som de närstående Gloriosa (se
d. o.).
Livisto’na R. Br. (Palmae), solfjäderspalm.
12 arter ståtliga palmer i trop. As.,
Malaj. arkip. och ö. Austr. Två av släktets
arter, L. australis och L. chinensis, äro
de vanliga solfjäderspalmer, som i likhet
med kentiorna äro föremål för storodling,
numera dock mindre än förr på grund av
den skrymmande plats de ta i nutida trånga
bostäder. I sina hemländer nå vissa arter
25 m. höjd och bilda vidsträckta
palmskogar. L. altfssima Zoll., Sundaöarna.
Bladen kretsrunda och delade intill mitten av
bladskivan; bladskaften tätt besatta med
korta, vågräta taggar. L. austra’lis Mart.,
Austr. I handeln mer känd under namn
Co-ry’pha australis R. Br. Nästan kretsrunda,
djupt uppslitsade blad med smala delblad,
på rätt stort inbördes avstånd. Starkt
taggiga bladskaft. Som ung är denna palm
mycket dekorativ och har ett vackert upprätt
växtsätt. L. chine’nsis R. Br. (Lata’nia
barbo’ nica hort.), Kina. Denna art är den
allmänt kända solfjäderspalmen med stora,
livligt gröna, glänsande blad, som äro
uppslitsade knappt till mitten av bladskivan. Kan
i växthus nå imponerande dimensioner. L.
Hoogendo’rpii Teijsm. et Binn., Java, är en
av de vackraste med stora blad, som äro
rödbruna vid basen och olivgröna i övrigt.
Bladskaften mycket starkt taggiga. L.
olivi-fo’rmis Mart., Brasil., har bladdelarna
mycket smala och nedhängande, varigenom
plantan får ett mjukt och graciöst utseende. L.
rotundifo’lia Mart., Java, har runda blad,
som äro slitsade endast till en tredjedel av
bladskivan. Även skarpt taggig på
bladskaften. Om odling, se Palmer.
Livsträd, se Thuja.
Ljung,seCalluna; klocklj ung, seErica.
Ljusbehandling. De olika försök som gjorts
att befrämja vissa växters utveckling genom
att utsätta dem för L. eller bestrålning av
olika slag av artificiellt ljus ha ännu ej lett
till några slutgiltiga resultat. Visserligen
har det i utlandet påvisats att neonljuset
kan ha fördelaktig inverkan på flera slag av
små fröplantor, liksom på blomningen hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
