Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lonicera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
Lonicera
Lonicera Caprifolium.
något varmare delarna av n. halvklotet,
sällsynta i tropik. Släktets arter, av vilka ett
flertal odlas, äro upprätta eller klättrande
(högerslingrande) och ha antingen
städse-gröna eller sommargröna, motsatta,
skaffade eller oskaftade blad, ofta vid basen
sammanvuxna med varandra till en flat skål.
Blommorna äro i regel ansenliga och sitta
parvis tillsammans i kransar eller i
huvudlika samlingar. Varje blompar har 2 större
och 4 små blomstödjeblad. Frukterna, som
äro bär, äro sammanvuxna parvis, ofta
grant röda, gula, vita eller svartblå. De
arter med varieteter, vilka kallas ”kaprifol”,
Lonicera Caprifolium var. praecox.
äro slingrande och förträffliga täckväxter
för verandor, stängsel och pergolor. De
under benämningen ”rosentry” odlade
buskarna med rosenröda eller vita blommor äro
vackra buskageväxter för små och stora
trädgårdar. Till sist finnas små vackra
städsegröna arter för stenpartiet, av vilka
L. pileata därjämte är användbar till låga
småhäckar eller infattningar i s. delarna av
landet.
Slingrande arter: 1.
Lövfäl-lande. Blommorna långt rörformiga, stora,
samlade i kransar i årsskottens spetsar,
vilkas översta bladpar vid basen är
sammanvuxet till en mer eller mindre oval skål
(undantag: L. Periclymenum). L.
ameri-ca’na K. Koch är en tämligen lågväxt hybrid
mellan L. Caprifolium och L. etrusca, med
glatta, ovala, på undersidan blågröna blad,
av vilka de 3—4 översta paren äro
skålformigt sammanvuxna. Blommorna, doftande,
vitgula med rött; bären röda. Dess var.
atro-sangui’nea har mörkröda blommor; var.
ero’sa har små vitkantade eller
rödstrim-miga, och var. rube’lla (L. Caprifodium v.
rubedlum DC.) har ljusröda blommor. L.
Bro’wnii Carr. (L. sempervirens X L.
hir-suta) liknar L. sempervirens men har
nästan tvåläppiga, orangeröda blommor. Mer
odlad än denna är var. fuchsioi’des (L.
fuch-sioi’des Koch) med tvåläppiga, djupt
scharlakansröda blommor. Måste stå lugnt och
varmt och är relativt späd. Var.
plantieri-e’nsis (L. cilio’sa v. plant. Dipp.) har
lysande korallröda blommor. L. Caprifolium L.
(Caprifodium horte’nse Lam.), v. Eur., As.,
är en högt slingrande art, som i maj—juni
blommar med 4—5 cm. stora, starkt
välluktande, ljusgula, med mörkare gult och röda
strimmor tecknade blommor. Skiljer sig
från vår vilda kaprifol genom tidigare
blomning och genom de skålformigt hopvuxna
bladparen. Den något ljusare var. praecox
är ännu tidigare. L. flava Sims, ö. och mell.
Nordam. Blommorna orangegula, doftande i
1—3 kransar ovan de stora, runda, starkt
blådaggiga bladskålarna; maj—juni. Lugn
och varm plats; föga rankande. L.
Heckro’t-tii Rehd. är en särdeles vacker hybrid med
orangeröda, blådaggiga blommor; juni—
aug. L. hirsu’ta Eaton, Kanada, Ohio, Michig.
Högväxt och kraftig, hårig art med små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
