Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lusthus - Luzula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
Luzula
heter för en välmotiverad placering av
sådana L. än smärre områden, varest en dylik
byggnad verkar tung och påträngande, även
om den uppförts utan täta väggar och blivit
övervuxen av slingerväxter.
Lusthusets grundplan bör mäta minst
3X2,5 m. för att erbjuda möjlighet till
placering av en trädgårdsmöbel av gängse
typ, samtidigt som något svängrum
finnes över och lokalen även kan användas
som utematsal. Det slutna lusthuset står
väl numera i stort sett på avskrivning och
ägnar sig i varje fall endast för den större
anläggningen, där det i vissa fall får vara
gästrum under sommaren. Skall ett dylikt
L. uppföras bör stenfoten dragas ned till
frostfri grund. Under golvet bör ett
luftrum lämnas, ty om jord når upp till
syll-stockar och golvbräder uppstår röta i träet
och därav dålig luft i rummet. Användas
stenhällar som golvbeläggning bör god
isolering mellan stengrund och trävägg
anbringas. Stenfoten bör begränsas till 45 cm.
höjd, gärna lägre, ty ju färre antal
trappsteg som leda upp till lusthusets golvplan,
desto bättre. I lämpligt läge kunna
lusthusets väggar klädas med spaljéträd, och
även där slinger- eller klätterväxter skola
anbringas är det tillrådligt att uppsätta
spaljéer. En typ av L., vilka kunna
användas även inom smärre områden, äro de
halvöppna, som ha täta väggar åt tvenne sidor.
De placeras bäst i ett hörn av trädgården
och kunna utmärkt väl sammanställas med
en hägnadsmur. Taket kan göras platt, med
en svag lutning och av lätt konstruktion.
Som byggnadsmaterial kan såväl trä som
armerad betong ifrågakomma. Omkring L.
av denna typ böra slingerväxterna
begränsas, ty det är icke för deras skull sittplatsen
kring- och överbygges på angivet sätt.
Golv-avtäckningen utföres här lämpligen med
gnejs-, skiffer- eller kalkstenshällar, men
även hårdbränt tegel är ett utmärkt
material. Trä lämpar sig sämre, då de halvöppna
lusthusen dock, när det regnar och blåser,
släppa in en del vatten.
En under senare år alltmer använd typ
av L. är det helöppna, vilket egentligen är
en spaljé, uppfört runt sittplatsen och där
takkonstruktionen består av samma
material som väggarna. I detta fall ligger
hu
vudvikten i att slingerväxter kläda
lusthuset för att med sitt bladverk åstadkomma
önskat skydd. Växternas belastning är
förhållandevis ringa och spännvidden mellan
stolparna i allmänhet ej större än att 2,5 X
2,5" grovlek hos dessa är tillräcklig.
Gallerverket kan lämpligen utföras av 1X1,5”
lister. Även rundlist ägnar sig bra för detta
ändamål. De flesta slingerväxter gå
lodrätt upp med små avvikningar, varför
listerna också böra anbringas på samma sätt,
även när sådana växtslag komma till
användning, som behöva bindas. Bäst är att
begagna ohyvlat trä, då detta bättre drager
till sig impregneringsmedel och färg än
hyvlat. Även naturträ är användbart men
bör sammanfogas som ovan blivit sagt och
ej i konstlade ”naturformer”. Allt trävirke,
som kommer ned i jorden, bör impregneras
omsorgsfullt. Bättre och hållbarare är
emellertid att använda sten- eller betongplintar
och på dessa uppsätta hörnstolparna,
fast-satta med väl impregnerade
sammanbind-ningsjärn. Även här bör dock eftersyn äga
rum alltsomoftast.
Urvalet av klätter- och slingerväxter för
de helöppna lusthusen bör ske med hänsyn
till jord- och solförhållanden. Klätterrosor
giva här avsevärt bättre resultat än vid
husväggar, där mjöldaggen trives bättre än
där, varest vindarna sörja för luftväxlingen
på ett effektivt sätt. Parthenocissus
quin-quefolia, Aristolochia Sipho, Clematisarter,
Lonicera Caprifolium, L.Periclymenum o. a.,
Actinidia Kolomikta, Polygonum Aubertii,
P. baldschuanicum m. fl. äro alla goda vid
helöppna växthus. Ett L. bör emellertid icke
uppföras endast som ett lämpligt stöd för
klätterväxter. Dess väsentliga uppgift är
att vara ett skydd, såväl mot vind som
brännande sol och i vissa fall även vid
regn. Under alla förhållanden böra de,
såväl vad formgivning som materialval
beträffar, anpassas efter den miljö där de
skola uppföras. M. K.
Lu’ztlla DC. (Juncaceae). Omkring 40 arter
gräslika, fleråriga örter i de kalla länderna
på n. halvklotet. Bladen äro mer eller mindre
smala. Blommorna äro små, brunaktiga,
smutsigt vitgula eller halmgula och
samlade i sammansatta ax eller vippor. De äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
