Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Madia elegans - Madonnalilja - Madra eller myskmadra - Magnolia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
Madonnalilja—Magnolia
smalt jämbreda blad och gula
prästkrags-lika blomkorgar, vilkas strålblommor inåt
disken äro försedda med bruna fläckar.
Tri-ves även i skugga. Bör i vårt land lämpligast
sås på bänk, omskolas och utplanteras.
Madonnalilja, se Lilium candidum.
Madra eller myskmadra, se Asperula
odo-rata.
Magnolia L. (Magnoliaceae), As. och
Nord-am. Omkring 30 arter lövfällande eller
städsegröna träd eller buskar. En del av
dessa äro relativt härdiga men utveckla sig
i vårt land mera sällan till träd och i så fall
endast i Sydsv. Ovan Hallandsåsen bilda
några arter yviga och bladrika buskar, vilka
dock sällan hinna utbilda blomknoppar för
nästa års blomning i önskvärd mängd. De
stora övervintrande knopparna hos
nedan-nämnda grupp 1 äro omslutna av ett eller två
mycket stora, silkeshåriga fjäll, vilka falla
av vid lövsprickningen. Bladen äro stora och
ljusa, ovala eller äggrunda, helbräddade och
sitta strödda. Blommorna äro ensamma i
spetsen av kvistarna, stundom doftande, och
äro i halvutslaget tillstånd tulpanlika,
varefter blombladen fladdra ut mer eller mindre
och bilda en skål eller stjärna. Man skiljer
på tvenne grupper: 1. Gwillimia, vilka
arter blomma före lövsprickningen och äro
de mest odlade, samt 2. Magnoliastrum,
vilka blomma efter lövsprickningen och till
flertalet äro mindre härdiga:
Grupp 1: M. denuda’ta Desr. (M.
pre’cia Corr.), Kina, Jap. Bladen omvänt
äggrunda, mörkt gröna och mjukhåriga
som unga, i synnerhet på undersidan.
Blommorna äro talrika, doftande, 12 cm. stora,
med 6 kronblad och 3 lika stora och lika
färgade foderblad, hos stamarten vita, hos
var. purpura’scens rosafärgade på
yttersidan samt hos var. elonga’ta mycket stora,
rent vita. M. Kobus Thunb., Jap., har
långa, elegant uppåtsträckta grenar och
omvänt äggrunda, ljusgröna, 12—15 cm.
långa blad. Blommorna äro vita, knappt
1 10 cm. breda, med vitt utspärrade, nästan
fladdrande blad, doftande. Anses vara den
härdigaste av de i vårt land odlingsbara
arterna. I Alnarps trädgårdar finnes ett
ståtligt träd, som på våren är fullt täckt
av de vita blommorna. M. liliiflora Desr.
(M. obova’ta Willd., M. purpu’rea Curt.).
Buske eller mindre träd med 10—18 cm.
långa blad, som äro bredast på mitten,
glatta, liksom de unga skotten. Blommorna
stora, tulpanlika med 6 omvänt äggrunda
kronblad och tre foderblad, som blott äro en
tredjedel så långa, hos huvudarten är
färgen vit med utvändigt purpurfärgade
kronblad; hos var. alba specta’bilis rent vit; hos
var. ni’ gricans med mycket stora blommor,
mörkt röda på yttersidan. M. soulangea’na
Soul. är en hybrid mellan M. denudata och
M. liliiflora, och förekommer i en massa
former. Det är huvudsakligen dessa hybrider,
som odlas i de holländska plantskolorna för
export i och för drivning i växthus. Bladen
äro stora, omvänt äggrunda och
blommorna, omkring 10 cm. höga, äro inuti vita och
utvändigt purpurfärgade, i olika nyanser
och storlek hos de olika formerna. En av
de tidigaste är var. Alexandri’ na, vars
blommor äro kraftigt purpurröda på utsidan,
rik-blommig. Var. Le’nnei har doftande, mycket
stora tulpanlika blommor, som äro rent vita
inuti men flammigt purpurröda utvändigt.
En form av M. soulangeana finnes på Alnarp
och är minst 55—60 år gammal samt
troligen Sveriges största M., se bilden. M.
stel-la’ta Maxim., Jap., är en rikt grenig buske
med täthåriga grenar och knoppar. Bladen
äro 4—8 cm. långa, elliptiska. Blommar
mycket tidigt med 8 cm. breda, doftande,
rent vita blommor, vilkas blomblad och
foderblad äro vitt utspärrade, likastora och
bilda en stjärna. Troligen den mest
rikblommiga av alla arterna.
G r u p p 2: M. accuminaTa L., ö. Nordam.
Vackert pyramidformigt träd eller stor
buske med glänsande, röda grenar och
mycket stora, ovala, något tillspetsade, ljust
gröna blad, som på hösten bli gulbruna.
Blommorna, som sällan visa sig i vårt land,
äro grönvita. M. grandiflo’ra L.,
Nordcaro-lina, Florida, Texas, har mycket stora,
granna blommor och odlas som alléträd i
Sydeur. Torde knappast övervintra i vårt
land men kan spaljéras mot bakväggen i
kallhus. M. obovaTa Thunb. (M. hypole’uca
Sieb. et Zucc.), Jap., liknar M. acuminata
men har på undersidan blådaggiga blad och
gulaktiga blommor. M. parviflo’ra Sieb. et
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
