Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naegelia - Nandina domestica - Nannorhops ritchieana - Nanodes Medusae - Narcissflugan - Narcissus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naegelia—Narcissus
347
Naege’lia Rgl, se Smithiantha.
Nandi’na dome’stica Thunb. (Berberidaceae),
Kina, Jap. Släktets enda art. Liten buske
med rödbruna grenar, håriga knoppar och
som späda först brunröda, sedan djupt
gröna, flera gånger sammansatta blad, vilkas
småblad äro skaftade och brett lansettlika.
Blomsamlingen är 20—30 cm. lång med små
vitaktiga blommor. De ätbara bären äro
röda, stora som ärter. N. förökas genom
sticklingar av halvmogen ved och under
glas. Planteras i god porös jord och ställes
i ljust kallhus; på sommaren utomhus.
NaiinoThops ritchiea’na Wendl. et Hook.
(Chamae’rops r. Griff.) (Palmae), Afghan.,
Sydpers. Nästan stamlös solfjäderspalm
med läderartade, vitpudrade blad. Odlas i
kallhus och användes som Chamaerops
hu-milis.
Naiio’des Medu’sae Ldl., se Epidendrum M.
Narcissflugan (Lampetia equestris) är en
mycket stor fluga, som blir ända till 13 mm.
lång. Den är glänsande svart eller
metall-grön. I det fria är denna art sällsynt hos oss.
Med utländska blomsterlökar (narcisser,
amaryllis) kommer den stundom in.
Larverna leva nämligen inuti dessa cch förstöra
dem då grundligt. I amaryllislökar bli
sårytorna intensivt blodröda. Larven blir ända
till 23 mm. lång, är grågul, elliptisk med
platt undersida, tvärrynkig och korthårig.
Se upp vid importen! Går drivningen dåligt
och bladen gulna, undersök lökarna och
oskadliggör anträffade larver. A. T.
Narci’ssus L. (Amaryllidaceae), narcisser,
påsk- och pingstliljor. Medelhavsl.,
Mellaneur. och Ostas. Omkring 25 arter lökväxter
med mer eller mindre smalt jämbreda,
gräslika, kantiga eller trinda blad och vackra,
oftast doftande, ensamma eller ibland flera
blommor på stänglar av bladens längd eller
mer. Blomman bildar ett kortare eller längre
rör, med större eller mindre bräm av sex
blomblad samt har därjämte en sambladig
bikrona (se d. o.), vilken hos vissa arter och
sorter är mycket stor, trumpetformad
(kallas också ”trumpeten”), hos andra helt
liten, bildande en ring i mitten av blomman
(”ögat”). En del arter och deras
variete-ter, vilka huvudsakligen äro småväxande,
odlas på stenparti och i samlingar, medan
mängden av sorter för rabatter, grupper och
inomhusdrivning bestå av trädgårdsformer,
vilka uppkommit genom korsningar och
urval sedan århundraden tillbaka. Redan f. Kr.
odlades tazetter i Egypten, och på
väggmålningarna i Pompeji finnas både påsk- och
pingstliljor avbildade. I nyare tid från
mitten av 1500-talet och intill våra tider har
pågått och pågår alltjämt uppdragning av
nya och förbättrade sorter medan äldre
försvinna. Sorter, vilka ännu före och efter
världskriget ansågos fulländade till form,
storlek och färg, ha redan under de sista
åren överträffats av än bättre former, vilka
målmedvetet dragas upp av odlarna särskilt
i Holl.
Man har i The Royal Horticultural
So-ciety i Engl. uppdelat N. i 11 grupper,
alltefter blommornas färg och form, nämligen:
I. Pseudonarcissus,
trumpetnarcisser: Bikronan lika lång eller längre än
de omgivande kalkbladen. Härav finnas
3 undergrupper: med vita, gula eller
tvåfärgade blommor, som t. ex. ”Empress”,
”Golden spur”, m. fl. II. I n c o m p a r a
-bilis: Bikronan icke kortare än en
tredjedel av de omgivande kalkbladens längd men
ej så lång som dessa (ex. ”Sir Watkin”).
III. B a r r i i: Bikronan mindre än en
tredjedel av kalkbladens längd (ex. ”Barrii con-
23. — Svenskt trädgårdslexikon. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
