Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Narcissus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
Narcissus
Narcissus ”Van Sion”. Foto Axel Fors.
mindre än 14 underarter av N. Tazetta,
och skriver att ”det stora antalet former
av N. Tazetta är så utomordentligt
varierande, att det skulle behövas icke mindre
än femtio stora folioplanscher för att göra
dessa växter full rättvisa”. Var. orienta’lis
(Narci’ssus orienta’lis L.) är ”Kinas
heliga lilja” och brukar drivas till blomning
med lökarna stående i hyacintglas samt var
på sin tid mycket populär i hemmen.
Tazet-terna äro icke härdiga på kalljord annat än
under särdeles gynnsamma förhållanden.
Med god täckning av löv kunna de möjligen
odlas i s. delarna av landet. N. totus albus
hort., se under N. papyraceus. N. tria’ndrus,
Span. och Portug. Lågväxt art för
stenpartier med smala blad och vita blommor, något
lika dem hos N. cyclamineus men kortare och
bredare med kortare och mer öppen bikrona
samt ej fullt så mycket tillbakaböjda
kalkblad. Var. co’ncolor, ljusgul; var. pa’llidus,
primulagul; var. pidche’llus, vit och gul;
var. calathi’nus, som är till alla delar större,
har vackra ljusgula blommor och är
mycket senblommande; april—maj.
Påsk- och pingstliljor användas i det fria
liksom tulpaner och hyacinter till
vårrabatter, i buskagekanter, o. s. v. Bästa
plante-ringstiden är sept. eller början av okt., då
lökarna hemkommit från Holl. De
planteras minst 10—12 cm. djupt och lika långt
från varandra. Är vintern sträng och
snö-fattig torde en ej för tjock betäckning av
löv på många ställen vara nyttig, dock bör
denna betäckning så tidigt om våren som
möjligt först förtunnas och ett par dagar
efteråt alldeles borttagas. Alla sorter fordra
ganska mycken näring och trivas bäst på
lågliggande ängar med mustig jordmån; i
hårda och magra backar vantrivas de eller
svälta rentav ihjäl. Oförmultnad gödsel tåla
de icke.
Drivning av påsk - och
pingstliljor. Det är av stor vikt att lökarna, så
fort de komma hem från utlandet, om
möjligt omedelbart planteras. De tåla ej att i
likhet med hyacint- och tulpanlökar ligga
någon längre tid ovan jord eller i torka.
I all synnerhet böra de sorter som tillhöra
pingstliljorna, ss. framför allt N. poèticus,
genast planteras. Det händer icke sällan att
lökar, som blivit liggande i påsar eller lådor
någon tid, bryta ut med en späd och tät
krans av vita rötter vid lökens bas. Denna
naturliga rotbildning borde ha skett i
jorden. Planterade och behandlade efter en
dylik rotbildning skadas lökarna högst
väsentligt och bryta icke så lätt ut med nya
rötter i jorden, varav följden blir att
blomningen försämras, blommorna bli små och
dåligt utvecklade. I övrigt sker drivning av
narcisser på samma sätt som för sena
tulpaner, d. v. s. de ställas, sedan lådorna och
krukorna intagits utifrån, omedelbart i
ljuset och i en värme av högst 12—15°. Ett
fåtal sorter påskliljor men icke pingstliljor
låta sig dock drivas något tidigare och
kunna vara i blom redan på nyåret eller i
medio av jan. De intagas då redan i dec. och
skötas som andra drivlökar (se under
Hyacinthus: Drivning av H.). De tidigaste,
förutom den nämnda ”Totus albus”, är
”Gol-den Spur”, som kan vara i blom redan till jul
men knappast med gott ekonomiskt resultat.
I jan. kunna sorterna ”Emperor”,
”Hors-fieldi”, ”Van Sion”, m. fl. blomma. Efter
början av febr, kunna de flesta sorter dri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
