Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nymphaea - Nymphaeaceae - Nymphoides indicum - Nypon - Nysrot - Nyssa - Nyssaceae - Nyzeeländsk spenat - Näbbmöss - Näckros - Näring och näringsämnen - Näringsväxter - Nätvingar - Näva - Nötviveln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
Nymphaeaceae—Nötviveln
ständig nytillförsel.
Skuggning kan ske,
men är ej
nödvändig. På hösten
upptagas de ur vattnet,
varpå de förvaras
svalt och behöva
knappast vattnas,
förrän de åter skola
börja vegetera.
Nymphaea’ceae,
näckrosornas eller
nymfeacéernas
familj, omfattar
något över 100 arter
vattenväxter,
mycket varierande och
gärna
bastarderan-de. Blommorna
alltid ensamma, ofta
högst betydande och skönt färgade. Arterna
äro huvudsakligen spridda i de varma
länderna men förekomma också i de kalla
zonerna. Odlade äro arter av Cabomba,
Ne-lumbo, Nuphar och Nymphaea.
NymphoiMes fndicum Ktze, se
Limnanthe-mum i.
Nypon, frukterna hos släktet Rosa.
Ny Srot, se Veratrum.
Nyssa L. (Nyssaceae). 8—10 arter
lövfällan-de träd, knappast övervintrande i vårt land.
Bladen äro glänsande gröna och bli vackert
höstf ärgade. Blommorna äro enkönade,
grönaktiga, i klasar. Arten N. silva’tica Marsh,
Nordam., är ett lågt träd med platt grenkrona
och något hängande grenar; bladen 5—10
cm. långa, äggrunda, helbräddade.
Användes vid sjöstränder och mossar, men är icke
lättväxande. Förökas genom avläggning.
Nyssa’ceae omfattar släktena Nyssa och
Davidia (se d. o.).
Nyzeeländsk spenat, se under Spenat.
Näbbmöss (Sorex-arter) kallas ett slags
musliknande däggdjur, som ha trynlikt
utdragen nos, i fällen dolda ytteröron och en
lång gleshårig svans. De höra till de s. k.
insektätarna och måste betraktas som
”nyttiga” eller i varje fall för växtligheten
ofarliga djur. Sin föda söka de i jorden, och
för att hämta den äro de i verksamhet hela
året om. A. T.
Näckros, se Nuphar och Nymphaea.
Näring och näringsämnen, se Gödsel-
medel, Gödsling och Jordarter.
NäringSVäxter = matnyttiga växter.
Nätvingar (Neuroptera) likna ett slags små
sländor på grund av sina förhållandevis,
stora, genomskinliga, fint nätådriga vingar.
Huvudet är litet med stora halvklotformiga
ögon, trådlika pannspröt och bitande
mundelar. Vissa N. ha praktiskt intresse
därigenom att de i stor utsträckning leva av
sugande insekter, t. ex. av bladlöss.
Allmänna äro flera stinksländor (Chrysopa),
vilka ha fint ljusgrön färg och guldgröna
klotögon. Kroppen är smal och gömmes
mellan de stora taklikt lagda vingarna.
Dessa sländor avsätta sina ägg gruppvis
på växter, som hysa bladlöss. Äggen äro>
vita och ovala samt sitta i ändan på
upp-rättstående hårfina och långa skaft.
Larverna utmärkas av ett par framåtriktade„
nålfina käkar, som äro utmärkta griporgan
och som även lämpa sig som sugredskap.
Kroppen är långsträckt, på ryggen försedd
med långa hår och borst. De förpuppas inom
en vit, slät, nästan klotformig kokong,
inom vilken larven och sedan puppan ligger
nästan dubbelviken. Hit höra också
flor-sländorna (Hemerobius), vilka likna de
förra men som ha kortare, ofta fläckiga
vingar av merendels gråbrun färg. Deras
larver ha för vana att täcka sin rygg med
skinn av utsugna insekter eller med
barksmulor eller andra ting. Även dessa arter äro
utomordentligt allmänna i trädgårdar, där
bladlöss och bladloppor förekomma. A. T.
Näva, vissa arter av Geranium, se d. o.
Nötviveln (Balaninus nucum) är en 5—8
mm. lång skalbagge av gul färg och försedd
med en lång snabellik nos. Med denna
borrar honan ett hål i den unga nöten, varefter
den praktiserar in ett ägg i hålet. Detta ägg
utvecklas sedermera till den välbekanta
nötmasken. Artens utbredning sammanfaller
med hasselns, men viveln är allmännast i
våra allra sydligaste landskap. A. T.
Nätvingar: Ägg av
stink-slända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
