Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oncidium - Oncocyclus susianus - Onoclea sensibilis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
Oncocyclus—Onoclea
Oncidium sphacelatum.
stängeln, som är ogrenad, är hos denna art
trind med starkt markerade upphöjda
ring-formiga leder, samt uppbär en stor blomma
i spetsen. Det översta yttre blombladet
(se-palen) och de två inre (petalerna) äro
likformiga och sträcka sig som tre smala
antenner uppåt, bruna. De två nedre av de
yttre blombladen (de båda andra
sepaler-na) äro breda, nedåt bågböjda, bruna med
guldgula tvärstrimmor. Läppen är stor,
fransad och ådrad, ljusgul samt hopsnörpt
ovan mitten. Hela blomman är lik en
fladdrande fjäril. Stängeln får ej avskäras,
emedan den utvecklar den ena blomman efter
den andra. Varmhus. O. macra’nthum Ldl.,
Västind., Peru, 3 700 m. ö. h.
Blomstänglarna i hemlandet 3 m. långa, slingrande
och försedda med korta, 2—3-blommiga
sidogrenar. Blommorna äro 10 cm. stora,
olivbruna med guldgult. Den mest
storblommiga av arterna.O. marshallia’num Rchb. f.,
BrasiL, har kortare och mer greniga
stänglar med gröngula, ljusbrunt tvärstrimmiga
blommor med guldgul läpp.
O.ornithorrhy’n-chum H. B. et K., Mex., Guatem. Tuvig art
med tätt hopträngda, äggrunda bulber med
två lansettlika blad och utåtvajande, rikt
förgrenade stänglar med små, endast 2 cm.
breda, rosenröda blommor med gult i
läppen. Vaniljdoftande. Blomklasarna bilda en
sky av små blommor över plantorna. Var.
album har vita blommor men är
svagväxande. O. Papflio Ldl., Venez., Trinid. Lik O.
kramerianum men har större, mer ovala
bulber och längre, starkare rödfläckiga blad.
Blomstängeln är meterlång hos starka
exemplar; på de övre delarna starkt
tillplattad, liksom manglad, mellan lederna.
Blommorna något större och mer ljusgula.
Blommar året runt. Varmhus. O. sple’ndidum A.
Rich., Guatem. Bulberna mycket små,
plattrunda, försedda med ett ensamt, mycket
tjockt köttigt, styvt upprätt blad.
Blommorna, som dofta av viol, äro 6—7 cm. stora,,
vaxartade, gulgröna med brunröda fläckar.
O. tigri’num Llave et Lex., Mex., har
mycket stora, glänsande glatta, brungröna,
päronlika bulber med två, tre lansettlika
blad-Blommorna stora, lika dem hos föregående
art men klarare gula. O. varico’sum Lindl.,
BrasiL Bulberna ljusgröna, långa och
kantiga med två smalt lansettlika, rätt mjuka
blad. Blommorna äro stora, lysande
guldgula med stor utbredd läpp och samlade i
rikt greniga, elegant utåthängande klasar.
Var. Roge’rsii har en mycket stor, 3—5 cm.
bred, fyrflikig läpp. Båda blomma i okt.—
nov. och ge då en särdeles lysande
färgeffekt tillsammans med de samtidigt
blommande cattleyorna. Andra vackert
blommande O. äro: O. bicallo’sum Ldl., O. co’ncolor
Hook., O. lancea’num Ldl., O. sphacela’tum
Ldl., m. fl. Den sistnämnda är en av de
starkaste och mest rikblommiga arterna.
O. crispum, O. Forbesii, O. kramerianum
och O. Papilio odlas året om i varmhus. De
övriga böra under vilotiden ställas i svalt
växthus, där de hållas torra tills de
självmant börja växa. Odlade i varmhus året om
bli de försvagade. O. incurvum är en
kall-husväxt. O varicosum blir tyvärr icke
långlivad i odling men är relativt billig i inköp.
Importerade, i Sydam, utomhus odlade
plantor bruka blomma bra i växthusen, särskilt
första och andra året. Se vidare Orkidéer.
OllCOCy^IuS susia’nus C. Koch, se Iris s.
OnoClea sensfbilis L. (Polypodiaceae),
Nordam., Kina, Jap. Släktets enda art. (Om
tidigare hit förda arter, se
Struthiopte-ris.) Vacker och härdig ormbunke för
stenpartier. Krypande rotstock och ljust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>