Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oreopanax - Origanum - Orixa japonica - Orkidéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oreopanax—Orkidéer
399
Oreo’panax Dcne (Araliaceae). Omkring 80
arter små, städsegröna träd i trop.
Amerikas berg. Mycket närstående Aralia och
Fatsia, men icke som dessa odlade som
han-delsplantor. I temp. växthus förekomma
någon gång O. andrea’nus Marsh., med
varierande bladformer från äggrunda till
skarpt inskurna eller hjärtlika blad, och O.
reticula’tus Dcne et Planch. 50 cm. långa,
omvänt äggrunda, tjocka, nätådrade blad
med upprullade kanter. Andra arter äro:
O. di’scolor Dcne, O, platanifo’lius Dcne et
Planch., m. fl. O. förökas genom sticklingar
och planteras i lätt jord samt behandlas i
övrigt som andra varmhusaraliacéer. De
angripas i hög grad av thrips, som måste
hållas tillbaka genom upprepade
tvättningar med nikotinhaltiga preparat.
Ori’ganum L. (Labiatae), mejram. Omkring
25 arter fleråriga örter eller halvbuskar,
huvudsakligen i Medelhavsl., Eur. och upp
till Nordas. O. majora’na L., se M e j r a m.
O. pulchrum Boiss. et Heldr., Grekl., är en
15—20 cm. hög, flerårig ört med vid basen
hjärtlika blad, små, gömda rosafärgade
blommor, täckta av purpurröda skärmblad,
varigenom blomställningen liknar en
humleknopp. O. vulga’re L. Eur. (Sv.), är mer än
fotshög och har äggrunda blad samt
gre-niga samlingar av blekröda synliga
blommor mellan små rödbruna skärmblad. Andra
arter äro O. hirtum Vogel och O. Sipyleum
L., m. fl. O. förökas genom frösådd och
delning. O. pulchrum planteras bäst på
stenpartiet; O. hirtum och O. vulgäre tillåtas
förvilda sig i parker, medan O. Sipyleum
torde behöva övervintras i kallhus men
utplanteras på stenparti under sommaren.
Ori’xa japo’nica Thunb. (Rutaceae).
Släktets enda art. Japansk, lövfällande buske
med vackra blad och obetydliga blommor av
stark humledoft. Har försöksodlats men är
icke härdig i Lunds bot. trädgård.
Orkidéer. För att rätt kunna sköta de i sitt
vilda tillstånd under högst olika
förhållanden växande O. måste man känna till deras
livsfordringar åtminstone i stora drag. De
i växthus odlade orkidéernas hemländer äro
att söka i de trop. länderna, inom
vändkretsarna, där de i regel uppsöka djupa skogar.
Oreopanax platanifolius var. sanderianus.
Än klättra de här upp i de högsta träd,
strävande att nå ljus och luft i rikligaste mängd;
än fästa de sig vid gamla mossbelupna
orm-bunksstammar och i bergsklyftor, letande
efter ständig fuktighet och skugga; än växa
de i lerhaltig, kalkrik och fuktig jordmån,
där de tävla i kraft och storlek med de trop.
gräs, tillsammans med vilka de skjuta upp.
Ned i dalsänkningar, vid skogsbrynen,
särskilt utmed stränderna av insjöar och upp
på de högsta berg, ända till 5 000 m. ö. h.,
ha dessa växter sin hemvist. De epifytiska
arterna fästa sig företrädesvis upp på
gamla skrovliga träd och sända därifrån
En mindre vanlig orkidé: Papliiopedilum bellatulum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
