Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pachyphytum - Pachysandra - Pachystachys coccinea - Paddbär, paddört - Padus - Paederota
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
Pachysandra—Paederota
Paeonia albiflora, olika trädgårdsformer. Foto Gbgs
Fröhandel.
grå blad; blommorna, hängande med
högröda kronblad och klocklikt, 1,5 cm. långt
foder. P. Hoo’keri Berger; 60 cm. hög,
upprätt, halvt vedartad, med nästan trinda, 2
—4 cm. långa blad samlade i spetsen av
grenarna; blommorna ljust röda, 1,5 cm.
långa. P. ovfferum J. A. Purpus; nästan
stamlös eller har mycket kort stam; bladen
äro trinda, omvänt äggrunda och sitta
mycket tätt. Hela växten starkt vitdaggig. P.
pachyphytofdes Berger; hybrid mellan P.
bracteosum och Echeveria gibbiflora
metal-lica och förväxlas ofta med den
förstnämnda. Den är dock betydligt grövre till alla
delar och har grågröna blad samt blekröda
blommor. Om odling, se Echeveria.
Pachysa’ndra Michx. (Buxaceae). 2 arter
nedliggande fleråriga växter med något
ved-artade, uppstigande grenar. Odlad är endast
P. terminalis Sieb. et Zucc., Jap. 20 cm.
hög halvbuske med läderartade,
städsegrö-na, grovt tandade blad. Blommorna
oansenliga. Växer bäst i skugga på kalkfattig jord,
i vilken den sprider sig genom
underjordiska utlöpare. Förökas genom delning. Var.
variega’ta har vita kanter och småfläckar
på bladen.
Pachysta’cliys coccfnea Nees, se
Jacobi-nia c.
Paddbär, paddört, se Actaea.
Padus MilL, se under Prunus.
Paedero’ta L. (Scrophulariaceae), Alperna.
Ett antal, Veronica mycket närstående och
med dem synonyma växter, av vilka odlas
på stenpartier: P. Bonaro’ta L. (P. coeru’lea
Paeonia albiflora festiva maxima.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>