Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paliurus Spina-Christi - Palmae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
Paliurus—Palmae
Palmae: Livistona australls.
Paliuzrus Spina-Christi Mill. (P. austra’lis
Gaertn.) (Rhamnaceae), Kina, Sydeur., är
en taggig, låg buske, vilken odlas
huvudsakligen därför, att det säges vara av denna
växts grenar som Kristi törnekrona
förfärdigades. Icke härdig i Sv. på friland.
Palmae, palm familj en, av Linné kallad
Prfncipes, ”växtvärldens furstar”, omfattar
mellan 1 200—1 400 arter i regel högväxta,
enstämmiga träd utan grenar, sällan låga
och buskiga (Chamaerops humilis) och ännu
mera sällan greniga (Hyphaene). De ha ofta
förlängda mellanleder och äro då klättrande
och lianlika, ss. de över 200 arter omfattande
rottingpalmerna (Calamus). Bladen hos P.
äro samlade i spetsen av stammen, där de
bilda en oftast ståtlig och dekorativ
bladrosett. Blommorna, som äro enkönade, äro
med få undantag samlade i sidoställda,
oerhört rikblommiga kolvar, vilka ibland äro
rikt greniga, slakt nedhängande och omgivna
av sega starka hölster. Ibland äro
blomsamlingarna toppställda (Metroxylon), varför
växten dör ut efter avslutad fruktsättning,
men i så fall lever upp igen i de sidoskott
den utvecklar. Bladen hos P. äro i knoppen
hela men slitsas sedan isär mer eller mindre
djupt utmed nervförgreningen, så att de
utbildade bladen antingen bli f jäderlikt eller
fingerlikt (solfjäderslikt) delade. Man
benämner dessa delar för delblad. Frukten är
ett bär, en nöt eller stenfrukt, vars frö
innehåller en näringsrik och oljerik frövita.
Palmerna förekomma i de varma länderna.
Endast en art, dvärgpalmen (Chamaerops
humilis), växer vild i Eur. vid Medelhavet. I
Nordafr. förekommer samma art i
vidsträckta, nästan ogenomträngliga bestånd.
Nordafr. är även hemlandet för
dadelpalmen, Phoenix dactylifera, som är av samma
värde för denna världsdels invånare, som
den överallt odlade kokospalmen, Cocos
nuci-fera är i tropikerna. Näst gräsen torde
palmerna vara människans nyttigaste växter,
där de kunna odlas eller växa. De ge socker,
kokosmjölk, fett (vegetabiliskt smör), fast
och god kost, ss. dadlar och kokosnötter,
vin, vax, olja, tågvirke, byggnadsträ,
tak-täckningsmaterial, beklädnadsartiklar och
textilier, trummor, promenadkäppar,
rotting o. s. v. I trop. och subtrop. länder
utgöra många palmer därtill de mest ståtliga
alléträd.
Som yngre plantor och även här och var
som äldre exemplar odlas i växthus arter av:
Acanthophoenix, Acanthorrhiza,
Archonto-phoenix, Areca, Arenga, Astrocaryum,
At-talea, Bismarckia, Brahea, Calamus,
Calyp-trogyne, Caryota, Ceroxylon, Chamaedorea,
Chamaerops, Chrysalidocarpus, Cocos,
Col-pothrinax, Copernicia, Dictyosperma,
Didy-mosperma, Diplothemium, Elaeis, Erythea,
Euterpe, Geonoma, Hedyscepe, Howea,
Hyophorbe, Hyphaene, Jubaea, Kentia,
Kentiopsis, Latania, Licuala, Linospadix,
Livistona, Lodoicea, Martinezia,
Metroxylon, Oreodoxa, Phoenix, Pinanga,
Pritchar-dia, Ptychosperma, Rhopalostylis, Sabal,
Thrinax, Trithrinax, Verschaffeltia,
Wash-ingtonia.
Palmers odling. Palmer dragas
huvudsakligen upp genom frösådd.
Fröna ha en relativt kort grobarhet och detta
torde till stor del vara orsaken till att vi
här i landet, där fröet köpes i småpartier
genom mellanhänder, icke erhålla så gott
sådant som de större firmorna utomlands,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
