Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paprika - Papyrusväxten - Paracaryum - Paradisia (Paradisea) Liliastrum - Paradisäpple - Parasit, snyltgäst - Parasitflugor - Parasitsteklar - Parasollgran - Parker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
Papyrusväxten—Parker
binderi (se Capsicum). Bland sorter av
söt P. må särskilt framhållas ”World
Bea-ter”, som har stora, vackert röda frukter.
”Herkules” är en annan storfruktig sort
med gula frukter. Vid odling av P. sås fröet
i febr.—mars i fat eller lådor, vilka
placeras i ett varmhus. De uppkomna
plantorna skolas och inplanteras senare i
3”-krukor i en näringsrik och porös jord. Vill
man ha stora exemplar med många frukter,
böra plantorna sättas fritt ut i bänkar eller
växthus på 30 X 50 cm. avstånd. Skall P.
odlas i krukor under hela
vegetationsperioden, böra plantorna vid behov omplanteras
flera omgångar i en kraftig jord. Under
sommarens lopp skola såväl fritt
utplanterade som i krukor odlade plantor skötas
omsorgsfullt med spritning, särskilt under
soliga dagar, ty annars kunna de lätt
angripas av spinnkvalster och bladlöss. I god
växt varande plantor gödselvattnas en gång
i veckan med kalisalpeter (1 gr. pr 1.
vatten). P. skall icke beskäras. Uppbindning
får ej försummas. E. B.
Papyrusväxten, se Cyperns Papyrus.
Paraca’ryum Boiss. (Borraginaceae). 10
arter fleråriga eller tvååriga örter med rika
samlingar av tämligen små, violetta eller blå
blommor. Som ettårig odlas P. coelesti’num
Voss (Cynoglo’ssum c. LindL), n. Ostind.
30—40 cm. hög, grenig ört, svagt hårig eller
glatt. Blommorna himmelsblå, vitkantade
och samlade i tvådelade knippen i spetsen
av stjälkarna. Blommar i juli—aug. om den
sås tidigt på våren i halvvarm bänk eller
på hösten direkt på kalljord och täckes med
granris under vintern. Är mer odlad och
känd under ovannämnda synonym.
ParadKsia (Paradi’sea) Lilia’strum Bertol.
(Cza’ckia L. Andr.), Mellaneur. Släktets
enda art. Flerårig ört med kort jordstam
och långa jämbreda jordblad. Blommorna
äro doftande, snövita med något grönt på
yttersidan och sitta i ensidig klase samt
variera i storlek. Vacker växt för den
blandade rabatten eller som fristående i tuvor.
Fordrar varmt läge och myllrik jord samt
förökas genom delning.
Paradisäpple är dels benämningen på
små-fruktiga arter av släktet Malus, ss. M. bac-
cata m. fl., dels är P. benämningen på
svagväxande grundstammar av Malus pumila
var. paradisiaca, som användes till förädling
av dvärgäppleträd.
Parasit, snyltgäst. Inom växtriket
förekomma vissa arter, vilka ta sin näring
direkt från den värdväxt, på vilken de leva.
De kallas då parasiter och äro dels
helparasiter, då de sakna klorofyll och örtblad,
varjämte deras rötter sakna rotmössa
(Oro-b a n c h e), dels halvparasiter, då de ha
utbildade blad och klorofyll (V i s c u m). Med
ytterst få undantag sakna dessa växter all
betydelse för trädgårdsodlingen. P. bör på
intet vis förväxlas med de många odlade
eller icke odlade epifyter (se d. o.),
ara-céer, bromeliacéer, orkidéer, ormbunkar
m. fl., vilka endast använda värdväxten som
växtlokal och som stöd för sitt klättrande
upp mot ljuset, men vilka själva upptaga
och bereda sin näring.
Parasitflugor (Larvaevoridae) är det
gemensamma namnet på vissa rätt stora,
klumpigt byggda, håriga flugor, av vilka de
flesta leva parasitiskt på eller i insekter
eller på andra smärre djur. Många av dem
bidraga utan tvivel i hög grad till
stävjan-det av masshärjningar av insekter och äro
från den synpunkten nyttiga. A. T.
Parasitsteklar (Parasitica) finnas inom ett
flertal stekelfamiljer. De ha mycket
växlande utseende och många av dem bereda
forskaren vissa svårigheter vid bestämningen,
bl. a. därför att en arts storlek i hög grad
kan vara beroende av respektive värddjurs
storlek. Talrika arter äro nämligen
poly-faga, d. v. s. parasitera på ett flertal olika
värddjur. Vissa arters larver suga sig fast
utanpå dessa, medan andra leva inuti
värddjurets kroppshåla. I regel dör värddjuret
först då parasiten är fullvuxen och färdig
att förvandla sig till puppa. Många P.
anses vara synnerligen nyttiga insekter, då
de väsentligen bidraga till
masshärjningar-nas stävjande. A. T.
Parasoll gran, se Sciadopites.
Parker ha kallats ”städernas lungor”, men
det är icke blott planteringar i städerna (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
