Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pergola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
Pergola
Pergola med en pelarrad vid stationen i Ronneby, vildvin och klematis. Foto Krook.
till användning, är det tillrådligt att gå ned
minst 80 cm. och göra en stenpackning runt
varje stolpe. Därvid böra dessa väl
impregneras med kupferit, kuprinol, karbolineum
e. dyl., men större hållbarhet giver även
här placering på sten- eller
betongfunda-ment. Stolparna fastsättas vid i underlaget
väl fastgjutna, omsorgsfullt impregnerade
och mönjade järnstöd. Om 1 till 1,5 cm.
Pergola och lusthus. Råbelöv, Skåne. Foto Krook.
mellanrum lämnas mellan fundament och
trästolpe minskar detta risken för
inträngande röta och ännu säkrare är det om en
metallsko lägges kring stolpens nederända.
Det motståndskraftigaste och för
träper-golor bästa materialet är ek, men både
björk och gran äro användbara. Det är
onödigt att lägga ner stor omsorg på
profilering eller annan utsirning av bärlinor och
sparrar. Under den tid växterna bära blad
och blommor äro P:s detaljer rätt väl dolda
och det är egentligen endast ändträ, som
kan motivera en specialbehandling. Sökta
och tillkrånglade konstformer böra
undvikas.
Proportionerna hos en P. äro alltid, då
den utgör ett klart arkitekturmotiv, av stor
vikt. I få undantagsfall, ss. t. ex. i bot.
trädgårdar, uppföres uteslutande P. som
lämpligt stöd för slingrande växter. Här kan den
också få uppföras inom en oregelbunden
anläggning, men i övriga fall bör den närmaste
omgivningen vara regelbundet utformad.
P:s organiska sammanhang med arkitek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
