Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Persikor, persiketräd - Persiksköldlusen - Persilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Persiksköldlusen—Persil j a
471
hela grupper; i sistnämnda fall kan även
skottaxeln angripas och blir då ansvälld.
Efter hand torka och avfalla bladen.
Krussjuka bekämpas genom besprutning med
svavelkalkvätska omedelbart före
lövsprick-ningen; vid begränsat angrepp bortplockas
de sjuka bladen. Olikheter i motståndskraft
mellan sorterna har konstaterats.
Mjöl-d a g g (Sphaerotheca pannosa var.
persi-cae). Vitt, mjöligt överdrag på blad, skott
och frukter. Bekämpas genom
vinterbesprut-ning med svavelkalkvätska, bestoftning med
svavel under sommaren och, i växthus,
genom svavelförgasning, dock ej vid eller efter
blomningen. Hagelskottsjuka, se
d. o. Th. Lfs.
Skadedjur. Sköldlöss,
Spinnkval ster (se d. o.).
Persiksköldlusen, se S k ö 1 d 1 ö s s.
Persilja (Petroselfnum horte’nse Hoffm.,
Umbelliferae). Av P. odlas två olika
grupper, bladpersilja, hos vilken bladen
användas som krydda, och rotpersilja
med tjocka rötter, påminnande om
palster-nackor och använda på liknande sätt. Av
bladpersilja odlas nästan uteslutande
krus-bladiga sorter (kruspersilja), men
även sorter med släta blad finnas. En god
sort av kruspersilja bör ha hög procent
plantor med starkt krusiga blad och så få
som möjligt (helst inga) mer eller mindre
slätbladiga. Bladen böra ha styva, väl
upprätta skaft. Det finns en mängd sorter av
bladpersilja av den vanliga mosskrusiga
typen, som ej synbart skilja sig från
varandra, t. ex. ”Extra mosskrusig”, ”Myatts”,
”Non plus ultra” m. fl. Olika stammar av
denna typ äro däremot avsevärt olika i
kru-sighetsgrad, avkastning och lämplighet för
olika odlingssätt. De bästa
frilandsstam-marna äro inte alltid bäst för drivning och
ej heller äro samma stammar lika lämpliga
för hus- som bänkdrivning. En annan
kru-sighetstyp representeras av sorten
”Orm-bunksbladig”, ej så mycket odlad i Sv.
Av en god sort av rotpersilja fordrar man
framför allt en slät och tjock rot. Den
numera mest odlade sorten är ”Tjock socker”,
vars bättre stammar ge lika hög eller högre
skörd än de högst avkastande sorterna av
palsternacka. Rotpersilja är därför förtjänt
av mera allmän odling än den nu är
föremål för.
Bladpersilja har inga utpräglade
fordringar på jordmånen, blott den får rikligt
med näring. Rotpersilja däremot blir, ss.
flera andra rotfrukter, bäst på lättare
mineraljordar och mulljord. Rotpersilja ger i
allmänhet minst lika gott resultat med
konstgödsel som stallgödsel men fordrar
rätt stora givor för att fullt komma till sin
rätt. Som normalgiva kan anses 6—8 kg.
chile- eller kalksalpeter, 4 kg. superfosfat
och 4—5 kg. 40 %-igt kali pr 100 m2. Samma
giva torde passa för bladpersilja. P. sås i
allmänhet på våren med 40 cm. radavstånd
och gallras till 15 cm. På lättare jord kan
rotpersilja även sås sent på hösten.
Bladpersilja för övervintring kan sås i juni—
juli på friland. Övervintring av bladpersilja
sker dock i regel bäst i bänk. Groningen av
P. vid vårsådd kan påskyndas genom
stöp-ning av utsädet (se under Morötter).
Skörd och förvaring av rotpersilja sker som
hos andra rotfrukter (se Morötter).
Bladpersilja skördas efter behov.
Vid fröodling av P. sås fröet i juni
(se ovan angående stöpning av fröet) med
50 cm. radavstånd och med 5—6 kg. frö pr
har. Halva den ovan nämnda
konstgödsel-givan kan ges före sådden och en
övergödsling med 3—4 kg. chile- eller kalksalpeter
tidigt på våren. Fröodlingar av
bladpersilja gallras till 10 cm., så att en
bortgall-ring av plantor med otillräckligt krusiga
blad etc. kan ske dels på hösten och dels på
våren. Har man ett verkligt gott stamfrö
av rotpersilja behövs ingen gallring. I annat
fall sår man på våren och sorterar och
vin-terförvarar de fullväxta rötterna på hösten,
vilka utplanteras tidigt på våren. Två
sorter av P. få ej fröodlas nära varandra.
Särskilt farligt är, om fröfält av rotpersilja och
bladpersilja ej ha tillräckligt avstånd från
varandra, då korsningsprodukter dem
emellan varken äro användbara som blad- eller
rotpersilja. Inga vilda växter kunna korsas
med P. E. N—n.
Odling under glas. P. odlas i stor
utsträckning i såväl bänkar som växthus.
Då det råder en väsentlig skillnad mellan
olika stammars lämplighet för denna
odling är det av vikt att välja de lämpliga för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
