Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Philageria Veitchii - Philesia buxifolia - Phillyrea - Philodendron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
Philesia—Philodendron
1’hilodcndron scandens. Gbgs Trädg.-för.
geria rosea, uppdragen på sin tid hos Veitch
i London. Knappast i handeln.
Phile’sia buxifo’lia Lam. (Liliaceae),
västkusten av Sydam. Släktets enda art.
Närbesläktad med Lapageria men är ej
slingrande som denna. Bladen äro strödda,
mycket kortskaftade, läderartade, ennerviga
med hoprullade kanter. Blommorna äro
stora som tulpaner, hängande,
karmosin-röda. Sällsynt växt, som icke tål någon
värme och bäst odlas friplanterad i bäddar i
ljusa, nätt och jämnt frostfria växthus.
Philly’rea L. (Oleaceae), 4 arter
städse-gröna små träd eller buskar med
läderartade blad, vita små blommor och
purpurröda frukter. Ph. angustifo’lia L. och Ph.
latifodia L., Medelhavsl., odlas stundom i
samlingar av kallhusbuskar. Ph. deco’ra
Boiss. et Bal. (Ph. vilmorinia’na Boiss. et
Bal.), v. As., är en 3 m. hög, vacker buske
med tämligen stora, glänsande mörkgröna,
på undersidan gulgröna blad. Blommorna
oansenliga. Är möjligen härdig på skyddade
och varma lägen i Sydsv. Ph. förökas genom
avläggning eller sticklingar av unga skott
på sommaren.
Philode’ndron Schott (Araceae). Omkring
240 arter mest klättrande halvbuskar med
blommor i kolv, omgivna av ett oftast
obetydligt hölster. Stammarna äro ofta
lianlika, ha stora och vackra blad och en mängd
luftrötter, vilka dels fästa växten vid
trädstammar, klippväggar o. s. v., dels söka sig
ned till marken för att därur hämta upp
näring. De äro alla skogsväxter i trop. Am.
Ett relativt litet antal arter odlas i
varmhus, där de lämpligast utplanteras fritt
uppåt en bakmur, vid vilken de kunna fästa sig.
Ph. andrea’num Devans., Colombia. Smala,
30—40 cm. långa, olivgula blad med
ljusare nerver. Är lik en Anthurium medan
den är ung och upprättväxande. Ph.
bipin-natffidum Kunth, Brasil. Stora djupt och
dubbelt flikiga, glänsande mörka blad. Ph.
gigante’um Schott, Sydam., har en tjock
stam med mycket korta mellanleder; 50—80
cm. långa och 40—60 cm. breda blad,
försedda med en platt, tilltryckt mittnerv och
tjocka sidonerver. Ph. glorio’sum André,
Colombia, har en kraftig, krypande stam och
mycket stora, hjärtlika, på översidan
sam-metsgröna, undertill ljusare blad med gråa
nerver. Ph. Ilsema’nnii Sander, Brasil.,
anses vara en ungdomsform av Ph.
sagitti-fo’lium Liebm., och har avlångt hjärtlika
blad, som äro 20—40 cm. långa och 10—18
cm. breda, mörkgröna med vita fläckar eller,
på yngre plantor, vita med små gröna
fläckar. Ph. martia’num Engl. (Ph.
cannifo’-lium Mart.), Brasil., avviker från förut
nämnda och har en kort, nedliggande stam,
bladen till synes rosettställda, köttigt
läderartade, smalt lansettlika samt försedda med
en starkt uppsvälld, saftrik, ljusgrön
mittnerv och utvändigt gröna, inuti purpurröda
bladslidor, vilka i kanterna äro gula eller
vita. Är en mycket dekorativ växt. Ph. scan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
