Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Picea - Pieris floribunda - Pil - Pilbladstekeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pieris—Pilbladstekeln
3
Plcea Engelmannii. Slottsskogen, Gbg. Foto Axelsson.
Picea pungens. Foto Krook.
sätt, något hängande grenar och grant
lysande brunröda stammar. Barren styva,
skarpt stickande, något vita på undersidan,
omkring 2 till 3 cm. långa. Även en av de
bästa gröna granarna. Av andra vackra, i Sv.
odlingsbara arter böra nämnas: P.
brewe-ria’na Wats. (se sid. 8), P. Gle’hnii Mast., P.
maria’na B.S.P. (P. nigra Link.), P. obova’ta
Ledeb., P. smithia’na Boiss., m. fl. Om
användning och skötsel av P., se Barrträd.
Pi’eris floribu’nda Benth. et Hook.
(Andro’-meda f. Pursh) (Ericaceae), ö. Nordam.,
är en vacker städsegrön upprätt buske för
stenparti. Blir omkring 60—90 cm. hög och
lika vid. Bladen äro spetsigt elliptiska,
matt gröna. Blommorna små, vita,
ljunglika och sitta i täta, greniga toppklasar,
vilkas knoppar ansättas redan på hösten och
slå ut tidigt på våren. Arten P. japo’nica
D. Don (Andro’meda j. Thunb.), Jap., är
större och mer regelbundet byggd med
böjda grenar och kopparröda blad under
utvecklingsstadiet, sedan gröna; blommorna
som hos föregående men i halvt hängande
klasar. P. förökas genom
sommarsticklingar under glas. De föredraga en kalkfattig
och hellre sur, myllrik och fuktig jord och
trivas såväl i sol som i halvskugga.
Pil, se Salix.
Pilbladstekeln, se under Populus.
Pieris floribunda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
