Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pincering - Pinetum - Pingstlilja - Pinguicula - Pinie, Pinje - Pinus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Pincering—Pinus
Picea breweriana. Foto Ternström.
Pincering = sommarbeskärning av växande
årsskott på vedväxter. Se vidare
Beskär-ning av fruktträd.
Pine’tum benämnas i synnerhet inom bot.
trädgårdar sådana planteringar av barr-
träd, vilka tillkommit i studiesyfte; jfr
Alpinetum och Arboretum.
Pingstlilja, se under Narcissus.
PingUpCnlaL. (Lentibulariaceae). Omkring
30 arter intressanta, insektfångande växter,
av vilka den i Sv. vildväxande P. vulga’ris
L. är den s. k. tätörten. De ha i allmänhet
mjukt köttiga blad, som från glandler på
översidan avsöndra en klibbig vätska, i
vilken smärre insekter fastna. Två arter odlas i
samlingar bland Drosera och Dionaea,
nämligen P. cauda’ta Schlecht., Mex. En fin
liten växt med ljust gröna, ovala blad,
samlade i en vacker rosett. Blommorna äro 2—3
cm. stora, ljust rosafärgade och försedda
med lång sporre samt uppburna av ett 12
—15 cm. långt skaft. P. gypsi’cola Brandeg.,
Mex., har mycket smala, starkt
glandelhå-riga blad, vilka bilda en risig tuva.
Blommorna stora, purpurröda med vitt rör.
Odlas och skötes som Dionaea men fordrar
mer humus och mindre vitmossa än vad
denna behöver. Förutom ovannämnda, som
äro inomhusväxter i vårt land, kunna på
fuktiga ställen på stenpartiet odlas P.
al-pi’na L., P. grandiflo’ra Lam., P. lu’tea Walt,
och P. vulga’ris L., vilka skilja sig åt
huvudsakligen på blommornas färg och storlek.
Pinie, Pinje, se Pinus Pinea.
PimiS L. (Pinaceae), tall, fura. Omkring 80
arter på n. halvklotet. Av dessa odlas som
parkträd omkring 30 arter stora träd, men
även smärre, vilka tillhöra de ostasiatiska
arterna. Skotten äro av två slag, långskott
med klorofyllösa, fjällika blad och
kortskott, bärande övervintrande barr, 2 till
5 tillsammans från samma fäste. Antalet
barr är en av de grundläggande
karaktärerna för arternas uppdelning i vissa
grupper. Kottefjällen äro hos de flesta arter
sköldlikt förtjockade och vedartade.
Kottarna avfalla hela, men kunna hos många arter
sitta kvar i flera år. Vissa furor lämna ett
utomordentligt hållbart och gott virke som
på grund av sin starka kådhalt är
synnerligen motståndskraftigt mot röta.
”Pitch-pine” utgöres sålunda av veden av bl. a. P.
rigida från n.v. Am. Där denna art växer
på torra platser, lämnar den ett av röta så
Pinus excelsa. Alnarps park. Foto Hzn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
