Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pinus - Piper - Piperaceae - Piplök - Pipranka - Piptanthus - Pipört - Piqueria trinervia - Pirola - Pirus - Pisang - Pistacia - Pistia Stratiotes - Pisum - Pitcairnia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Piperaceae—Pitcairnia
Pinus sllvestris.
Trevlig, klättrande varmhusväxt, användbar
för beklädnad av bakmurar, pelare o. s. v.
Bladen mörkgröna, tjocka, äggrunt-hjärtlika.
Blommorna oansenliga. P. orna’tus N.E.Br.,
Celebes, är högt klättrande, med äggrunda,
vid basen hjärtlika, glänsande gröna blad,
som i ungdomen äro rosafläckiga, vilket
hos äldre blad övergår till vitt. P. förökas
lätt genom sticklingar och äro anspråkslösa
men fordra dock värme och fuktig luft.
Pipera’ceac, pepparväxternas familj,
omfattar mer än 1100 arter huvudsakligen
örter eller buskar, sällan träd, alla i tropik. De
äro i många fall mycket oljerika med
skarpsmakande blad och frukter. Bladen äro
strödda, merendels hela och blommorna,
som i regel äro obetydliga, sitta i vanligtvis
täta ax. I växthus odlas några få arter av
Peperomia och Piper, se d. o.
Piplök, se L ö k.
Pipranka, se Aristolochia.
Pipta’nthllS Sw. (Leguminosae).
Gullregns-lika buskar i Ind. och Himal. med
trefing
rade blad och korta klasar av snart
avfallande gula blommor. P. nepale’nsis D. Don,
Himal., har glatta, lansettlika, 5—10 cm.
långa småblad och 2—3 cm. stora blommor
i fåblommig klase. P. tomento’sa Franch.,
Yünnan, är däremot vitt silkeshårig. Odlas i
stora krukor i lätt jord; ställes utomhus
hela sommaren och övervintras i kallhus
eller annan frostfri lokal. Förökas genom
frösådd eller sommarsticklingar under glas.
Pipört, se Centhranthus macrosiphon.
PiqueTia trine’rvia Cav., se Stevia serrata.
PiTola, se Pyrola.
Pirus, se Pyrus.
Pisang, se Musa.
Pista’cia L. (Anacardiaceae). 5 arter
hartsrika träd och buskar i Medelhavsl. och Ostas.
samt 1 art i Mex. Av fröna pressas olja. P.
Lentfscus L., mastixträdet, som odlas någon
gång i kallhus, är städsegrön, har pardelade
blad och små oansenliga blomklasar i
bladvecken. Förökas genom sticklingar och har
som prydnadsväxt ringa värde.
PTstia Stratio’tes L. (Araceae), trop. Am.,
är en liten simmande vattenväxt, som
användes till varma bassänger eller akvarier.
Bildar små rosetter av blekgröna blad och
har långa, späda rötter. Blommorna äro
vita och oansenliga. Förökas genom delning
eller frånskiljning av de utlöpande
sidoskotten. Om vintern förvaras den så ljust som
möjligt, planterad i flata fat, fyllda med
dyjord. Bottenhålet i faten bör vara
tillstoppat, så att vattnet blir kvarstående och
endast ombytes vid behov. Temp. om vintern
16—18°, om sommaren vanligt varmhus
med en vattentemp. av minst 25°.
PiSUIH L., se Ä r t e r.
PitcaiTnia L’Herit. (Bromeliaceae), trop.
Am. Omkring 135 arter med rosettställda,
ofta styva, sågtandade blad, svärdlika eller
smalt jämbreda, stundom vitfjälliga. I
motsats till de flesta bromeliacéer, som i regel
äro epifyter, äro största delen av arterna
terrestra och växa således huvudsakligen i
jorden eller klämma sig in med sina rötter
i klippspringor. Blommorna äro samlade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
