Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prunus - Prydnadsbuskar - Prydnadspumpa - Prärieros - Prästkrage - Psalliota - Psedera - Pseuderanthemum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Prydnadsbuskar—Pseuderanthemum
Pseuderanthemum seticalyx. Gbgs Trädg.-för. Foto
Isaksson.
värdväxlande med skålroststadiet på
grankottar; ytterst vanlig på hägg. Th. Lfs.
Skadedjur, se under Plommon.
Prydnadsbuskar äro sådana buskar som
odlas på grund av sina blommor, sitt vackra
bladverk, prydliga frukter, sitt regelbundna
eller graciösa växtsätt och ofta för sina
granna höstfärger. Inhemska och enklare P.
passa huvudsakligen i naturparken, till
underplantering i trädbestånd och till täta
planteringar för skydd och massverkan. Finare
och ädlare P. passa mindre i naturparken, där
de gärna verka främmande. De ryckas fram
på mera ”kultiverad” mark, i framkanter
av större bestånd, i närheten av välvårdade
vägar och gräsmattor och intill boningshus
och parterr. De planteras också ofta i
enstaka exemplar för att nå full utveckling.
P. ha mycket olika fordringar på jord och
näring, fuktighet och sol, värme och
vinterskydd, och deras fordringar måste
tillgodoses. Näring måste tillföras, när det
visar sig behövligt, och då i form av naturlig
gödsel, kompostjord eller konstgödsel. Rik
blomning förutsätter god tillgång på kali
och fosforsyra i jorden. I täta bestånd är
det lämpligt att vid höstgrävning vända
ned lövet. Ömtåligare P. böra skyddas för
frost. Man täcker då under buskarna med
löv, gödsel, tång, lövjord etc. De o van
jordiska delarna skyddas med granris, vass,
halm eller mattor, som bindes på runt
busken utsatta och i toppen hopbundna störar.
Mjuka skott böjas ned och täckas på marken.
Beskärningen av P. inskränkes till det
minsta möjliga. De bli då vackrast, få sitt
normala växtsätt och blomma vanligen
rikast. Man tunnar ut grenarna och håller
buskarna lagom glesa samt hjälper upp
formen. De äldsta grenarna tagas alltid
bort nere vid marken. Ett stort antal P.
bilda liksom fruktträden sina blomknoppar
på årsskotten under sensommaren och
hösten före blomningen: Crataegus, Cydonia,
Cytisus, Forsythia, Philadelphus,
tidigblom-mande Spiraea, Syringa, Viburnum m. fl.
Om dessa skäras tillbaka på vintern gå
blomknopparna förlorade, varför snittet
här alltid sker omedelbart efter
blomningen. En del P. ss. Buddleia, Colutea,
Hyd-rangea, Rosa, senblommande Spiraea m. fl.
blomma på årsskotten och skäras före
vegetationen. När det gäller enklare buskar och
större bestånd är det lättare att bedöma
verkningarna, om beskärningen sker
medan buskarna äro lövade. I en regelbunden
anläggning användes ofta P. klippta till
strängare former, pyramider och klot. En
del dragas även upp i stamform: Crataegus,
Cytisus, Hydrangea, Syringa, Viburnum
m. fl. Th.
Prydnadspumpa, se Cucurbita och
Lagenaria.
Prärieros, se Rosa setigera.
Prästkrage, se Chrysanthemum.
Psallio’ta L., se Champinjoner.
Pse’dera tricuspida’ta Rehd., se under
Par-thenocissus.
Pseudera’nthemum Radlk. (Acanthaceae).
Släktet tidigare hänfört till E r a n t h e
-mum (se d. o.). Omkring 60 arter trop.
buskar och halvbuskar med helbräddade,
glatta blad och vita, skära, röda eller
violetta blommor i axlika samlingar med
täckblad, vilka äro ungefär lika långa som
blommorna. P. Anderso’nii Lindau, trop. As., har
lansettlika blad och 25 cm. långt, nedtill
rik-blommigt men upptill fåblommigt skenax
med vita, på läppen purpurfläckiga
blommor. P. cinnabarfnum Radlk., trop. As., har
röda blommor med gul läpp. P. malace’nse
Lindau, Malacka, är en 2 m. hög buske med
mångblommiga, men endast 3—5 cm. långa
samlingar av violetta blommor. P. reticu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
